Bild på Göran Sundström. Foto: Niklas Björling.
Göran Sundström, professor i statsvetenskap, och projektledare för forskningsprojektet “Framtidens universitetssjukhus – Beslut om Nya Karolinska Solna”.

Rapporten tar sin utgångspunkt i att det runt 2012 uppstod nya förväntningar på OPS-avtalet. OPS-avtalet skulle från och med denna tidpunkt inte längre betraktas som något unikt och annorlunda i landstinget, utan i stället integreras, som ett avtal bland många andra, i den övriga verksamheten. Karolinska sjukhuset, som tidigare hade hållits på armlängds avstånd från NKS-projektet, skulle nu också ges större möjlighet att påverka verksamhetsinnehållet i sjukhuset. Medias ökade krav ställde även ökade krav på att politikerna i landstinget skulle ta kontroll över kostnaderna för de tilläggsavtal som slöts och de ändringar som gjordes i OPS-avtalet. 

Fyra hanteringsstrategier

I rapporten identifieras fyra huvudsakliga hanteringsstrategier som användes för att försöka upprätthålla legitimitet för projektorganisationen kring OPS-avtalet, och därmed även för själva avtalet. Den första strategin handlade om att justera och anpassa OPS-avtalet utifrån Karolinskas nya position och ökade inflytande över verksamhetsinnehållet. Detta kom till uttryck genom ett antal tilläggsavtal. Dessa möjliggjorde anpassningar av det nya sjukhuset till Karolinskas behov, bidrog till ett minskat motstånd och en långsiktig legitimitet för avtalet.

Den andra strategin handlade om att tydliggöra och formalisera ansvarsfördelningen mellan parterna. Den nya projektorganisationen kom att bestå av flera olika parter (främst Karolinska, landstingsstyrelsens förvaltning och projektbolaget), vilket gjorde att ansvarsfördelningen dem emellan blev en viktig fråga. Genom att utarbeta regler och markera formella gränser för ansvar försökte projektorganisationen påvisa att avtalet och kostnaderna var under kontroll, vilket skulle upprätthålla legitimitet för OPS-avtalet och det fortsatta arbetet med det.

Den tredje strategin handlade om att projektorganisationen distanserade sig från tidigare beslut om NKS. Distanseringen skedde på två sätt. Dels genom att tjänstepersoner inom landstinget tog avstånd från beslut som hade fattats tidigare i NKS-projektet, t.ex. beslutet att använda en OPS. Dels genom att Karolinska tog avstånd från NKS-förvaltningens idéer om hur sjukhuset skulle vara utformat. Distanseringen syftade till att lugna kritiska röster i projektets institutionella omgivning och till att skapa det handlingsutrymme som behövdes för att anpassa OPS-avtalet till övrig sjukvårdsstruktur i Stockholm, och på så sätt även skapa legitimitet för OPS-avtalet på längre sikt.

Den fjärde strategin handlade om att projektorganisationen än mer konsekvent än tidigare framhävde, förädlade och tillämpade OPS-avtalets idé om att offentliga aktörer ska agera som beställare av funktionalitet och tjänster och inte som beställare av lösningar. Detta innebar att de marknadsorienterade idéer som ligger till grund för OPS-modellen fick utrymme i landstingets förvaltning mer generellt och bortom NKS-projektet. Därigenom minskade kontrasterna mellan styrningen av NKS och styrningen av alla andra sjukhus, vilket skulle skapa legitimitet för OPS-avtalet.

Demokratiska implikationer

Dessa legitimeringsstrategier har flera demokratiska implikationer.  För det första medför OPS-modellen att makt och inflytande flyttas längre bort från de vårdgivande professionerna med lokal specifik kunskap och närmare de privata aktörer som kontrakteras i funktionsupphandlingar med allmän och generell kunskap. För det andra riskerar de distanseringsstrategier som användes att ta intryck av och lära från tidigare kollektiva erfarenheter, vilket kan försämra möjligheterna att kritiskt värdera och hantera nya idéer och situationer. För det tredje medför OPS uppluckrade gränser mellan offentlig och privat verksamhet vilket kan göra det svårare för medborgarna att utkräva ansvar för de beslut som deras valda representanter har fattat.

Ladda ner rapporten:

Tilläggsavtal och anpassning (809 Kb)

Kontaktperson:
Göran Sundström, professor i statsvetenskap
Telefon: 070-374 82 74