Klimatlarmen duggar tätt. Trots över 20 års internationella klimatförhandlingar pekar utsläppskurvorna åt fel håll. Varför är det så och vad betyder Parisavtalet för framtidens klimatpolitik?
Har konsumenter någon makt över samhällsutvecklingen? Kan de bidra till lösningar på komplexa samhällsproblem här i Sverige och i världen? Varför väljer samhällsmedborgare att använda marknaden som arena för politik? Och hur går de till väga.
Demokrati är nära förknippat med idén om folksuveränitet enligt vilken folket har den yttersta makten över lagar och politiska institutioner. Men vad betyder det att ”makten” utgår från folket?
Vad är en könsmaktsordning? Empiriska iakttagelser skvallrar om att kvinnor utsätts för våld, missgynnas ekonomiskt och diskrimineras just för att de är kvinnor.
Under den senaste tiden har EU ställts inför handelskonflikter, svåra flyktingkriser och globala klimatfrågor. Vilken ekonomisk och politisk vilja och förmåga har EU att möta dessa utmaningar?
Att känna sig som en del av en europeisk gemenskap ses ofta som nyckeln till att medborgare ska acceptera EU:s beslutsfattande. Men vem känner sig som en europé?
”Brexit”, migration och frågan om katalansk självständighet är exempel på utmaningar som hotar att rubba status quo inom EU. Hur ser dessa utmaningar ut och vilka problem, eller möjligheter, ställer de EU inför?
Den politiska kartan i Europa har på senare tid ritats om i och med framväxten av många populistiska partier. Hur påverkar detta förutsättningarna för fortsatt europeiskt samarbete?
