Under de dryga 50 år som förflutit sedan miljöproblemen först uppmärksammades har en omfattande grön omställningsprocess påbörjats i de flesta länder i världen. Internationella organisationer och miljöavtal har utformats, stater har inrättat miljöpolicys, miljölagar och miljöförvaltningar, gröna partier och intresseorganisationer har vuxit fram, medborgare har utvecklat gröna attityder och beteenden, och på marknaden har gröna jobb, gröna företag och gröna innovationer sett dagens ljus. Detta projekt har som övergripande målsättning att studera ”den stora gröna omställningen” av politik, marknader och civilsamhälle som har pågått i de flesta av världens länder sedan 1960-talet som en respons på accelererande miljöproblem och övergången till Anthropocen – en geologisk epok som domineras av mänskliga aktiviteter.

Mer kunskap om denna process är viktig av två skäl. För det första saknas nästan helt systematisk kunskap om hur olika samhällen har svarat på miljöfrågornas utmaningar och som en konsekvens bortser miljöforskningen ofta ifrån samhällets centrala roll i både uppkomsten och lösningen av miljöproblem. För det andra är det av högsta samhällsvetenskaplig relevans att bättre förstå hur miljöproblemen successiv omformar samhället och marknaden över tid, och hur denna process leder till nya konflikter såväl som lösningar.

Mer precist syftar projektet till att kartlägga, förklara och förstå konsekvenserna av hur olika samhällen har svarat på miljöproblemens utmaningar i ett longitudinellt och jämförande perspektiv. Projektet har tre övergripande frågeställningar: 1) på vilket sätt har olika samhällen svarat på miljöproblem? 2) vad förklarar skillnader mellan länder och tidsperioder i hur samhällen svarar på miljöproblem? samt 3) vilken roll spelar olika typer av responser för samhällets förmåga att lösa miljöproblem?

För att kunna besvara dessa frågeställningar behövs ny och bättre data. GREENTRANSprojektet kommer att samla in och göra tillgänglig en ny databas som innehåller samhällsvetenskapliga nyckelvariabler inom tre områden: miljöförvaltningsstrukturer, marknader (gröna jobb, gröna firmor, gröna patent), samt civilsamhället (rättigheter och skyldigheter för gröna medborgare, gröna NGOs, och miljöprotester). Data kommer att samlas in för ett urval av 37 industri- och utvecklingsländer för perioden 1970-2020.

Tillsammans med befintliga data om miljöpolicys från GRACE-projektet samt andra externa datakällor kommer GREENTRANS-databasen att erbjuda mycket goda möjligheter till systematiska och longitudinella studier av centrala frågeställningar inom jämförande miljöpolitik.

Kombinationen av ett extensivt, longitudinellt och jämförande datamaterial och rigorösa analysmetoder innebär dessutom att projektet har goda möjligheter att producera evidensbaserade forskningsrön som kan komma till användning i praktiskt miljöarbete hos myndigheter och beslutsfattare. Särskilt gäller detta frågor om när, hur och varför miljöpolicys fungerar respektive misslyckas samt under vilka omständigheter konflikter kring miljöproblem uppstår; områden där det idag nästan helt saknas systematisk kunskap.

Kontaktperson: Andreas Duit