Feminism och politik (Statsvetenskap II: Specialkurs. 7,5 hp)

Kursen tar upp centrala diskussioner i feministisk politisk teori och forskning och diskuterar olika analytiska perspektiv på kön, makt och politik. Kursen introducerar även teoretiska debatter om viktiga teman inom feministisk statsvetenskaplig forskning; politisk styrning och representation, arbete och pengar, hot och säkerhet, kvinnors organisering samt sexualitet och reproduktion. Kursen syftar till att ge grundläggande insikter i feministisk politisk teori genom att introducera inflytelserika texter och idéer som fått stor betydelse för utvecklingen av feministisk politisk teori samt att exemplifiera hur dessa teorier kommit att användas i samtida statsvetenskaplig forskning. Kursen ger tillfälle till övning i att tillämpa teoretiska perspektiv på politiska fenomen. Kursen syftar vidare till att skapa utrymme för reflektion kring egen teorianvändning samt teorins betydelse för forskning.

Delkursansvariga: Maria Jansson & Maria Wendt

Jämställdhetspolitikens utveckling i Sverige och Europa (Statsvetenskap II: Specialkurs. 7,5 hp)

Denna kurs ger en allmän översikt av litteraturen om genus och jämställdhetspolitiken i Sverige och Europa de senaste 30 åren. Mot bakgrund av den relativt höga andelen kvinnor på arbetsmarknaden, i politiken och på ledande positioner framställs ofta Sverige som ett av världens mest jämställda länder, där jämställdhet mellan kvinnor och män har blivit en del av den nationella identiteten. Inom ramen för den svenska välfärdsmodellen erbjuds en rad rättigheter och sociala förmåner som syftar till jämställdhet, inklusive rätten till abort, en offentligt finansierad barnomsorg och lagar mot diskriminering på grund av kön. Flera politiska partier har också offentligt deklarerat att de är feministiska. Den svenska jämställdhetspolitikens genomslagskraft och betydelse för ökad jämställdhet mellan kvinnor och män har samtidigt varit föremål för diskussion. I kursen behandlas jämställdhetspolitikens utveckling i Sverige. Vilka är de  viktigaste feministiska frågorna i Sverige i dag och hur skiljer de sig från de frågor som diskuteras i en europeisk kontext? Om de flesta politiska parterna är feministiska och ‘för’ jämställdhet, vad avser de och menar de samma sak? Genom att lägga tonvikten på frågor om klass, etnicitet och sexualitet, syftar kursen också till att presentera en komplex bild av den svenska jämställdhetspolitiken och dess räckvidd.


Att kommunicera politik: bilder, makt och identitet. (Statsvetenskap III, Specialkurs. 7,5 p)

Genom bilder, symboler och metaforer konkretiseras och förkroppsligas politik och politiska idéer.  I kursen analyseras hur bilder fungerar som maktmedel och hur politiska aktörer använder symboler och metaforer för att skapa legitimitet.  Exempelvis diskuteras hur olika ideologier och politiska system representeras och visualiseras, samt hur samhällsideal och konflikter avbildas.

Hur påverkar dessa bilder vårt sätt att tänka och bedriva politik? Vilka politiska handlingar möjliggörs och omöjliggörs genom de bilder och metaforer som är tillgängliga? Hur har den samtida medieutvecklingen med dess intensiva bildflöde påverkat det demokratiska samtalet?

Ett centralt tema handlar om hur olika maktordningar, baserade på exempelvis kön, sexualitet, etnicitet och nationell identitet skapas och upprätthålls genom visuella och metaforiska representationer.  En viktig fråga är i vilken utsträckning maktordningar och politiska system kan utmanas genom nya bilder, symboler och metaforer. 
Bilders politiska betydelse belyses ur såväl ett historiskt som ett samtida perspektiv och hämtas från skilda kontexter. Bland annat analyseras revolutionära rörelsers bildpolitik, you-tube som krigsarena, nazismens estetik, skämtteckningar som säkerhetspolitiskt problem och sexualiserad reklam som en demokratifråga.  

Delkursansvarig: Maria Wendt

 

Kampen för frigörelse: feministisk teori och strategi under 200 år. (Masterkurs. 7,5 p)

Kursen syftar till att diskutera och problematisera såväl klassiska som moderna feministiska politiska strategier och idéer om frigörelse och förändring. Hur har kvinnor under olika historiska perioder arbetat politiskt för att förändra och utmana patriarkala strukturer? Hur har feminister teoretiserat kring frågor om hur könsmaktstrukturer upprätthålls och hur kvinnor kan förändra dessa? Vilka likheter och skillnader finns mellan olika perspektiv och tidsperioder?

Kursen tar avstamp i ett antal kvinnopolitiska deklarationer och manifest från olika historiska perioder. Dessa politiska texter samläses med klassiska och moderna inflytelserika feministiska texter som teoretiserar kring kvinnoförtryck, kvinnofrigörelse och feministiska strategier. Kursen ger insikter i feministisk teoribildning genom att fokusera centrala teman som kärlekens, arbetets, våldets, teknologins och sexualitetens plats i emancipationen. Vidare diskuteras hur skillnader mellan kvinnor kan förstås och teoretiseras, och kvinnors möjligheter att driva politik nationellt och internationellt.

Delkursansvariga: Maria Jansson & Maria Wendt


Samtida feministisk politisk teori: Från Sex Wars till revolutionär melankoli (Masterkurs 7,5 hp)

Kursen är en introduktion till samtida feministisk politisk teori med inriktning mot poststrukturalistiska, postkoloniala och queerteoretiska perspektiv. Teoretiska ansatser, begrepp och perspektiv presenteras och diskuteras genom inflytelserika akademiska debatter. Via dessa lyfts frågor om a) intersektionalitet och identitetspolitik, b) sexualitet, kön/genus och våld, c) globala arbetsdelningen och subalternitet d) materialitet och subjektivitet samt e) relationen mellan feministisk historisering och framtidssyn. Genom att läsa, diskutera och problematisera centrala debatter och tvistefrågor inom feministisk teori sätts samtida begrepp och teoretiker in i historiska, politiska och kontextuella sammanhang. Kursen syftar även till att uppöva förmågan att närläsa teoretisk text. De övergripande frågeställningar som behandlas är: Vad innebär det att betrakta kön och subjekt som pågående diskursiva konstruktioner? Hur kan frågor om heteronormativitet, klass, rasism och koloniala ordningar studeras utifrån olika feministiska perspektiv? På vilka sätt kan feministisk teori göras angelägen för alternativa samhällsvisioner?
 

National and Global Equality Policies: Goals and Instruments (Masterkurs 7,5 hp)

Syftet med kursen är att analysera mål, problemkonstruktioner, strategier och verktyg i jämställdhets- och välfärdspolitiken i ett komparativt perspektiv. Vi utgår från forskning om jämställdhetspolitik i de nordiska länderna och vidgar sedan perspektivet mot den globala scenen. Momentet kommer särskilt att uppmärksamma det växande samspelet mellan diskurs och politik på det nationella planet och de nya arenorna för beslutsfattande på både kontinental (t.ex. EU) och global nivå (t.ex. FN, Världshandelsorganisationen (WTO) och Världsbanken). Syftet är också att studera kvinnorörelsernas och andra icke-statliga organisationers (s.k. NGO:er) reaktioner på dessa nya utmaningar.