Det pågår politiska samtal överallt – i FN, i den svenska riksdagen, vid våra egna köksbord och i medierna. Oavsett om det gäller dagspolitik eller eviga filosofiska dilemman, är frågor om hur samhället ska styras och hur vår gemenskap bör organiseras lika aktuella. Kring dessa problem kretsar ämnet statsvetenskap.

Statsvetenskap är det vetenskapliga studiet av politik. Den amerikanske statsvetaren Robert Dahl hävdar att statsvetenskap handlar om att studera makt; makt och maktrelationer på skilda samhällsnivåer och i alla dess former. Ämnet är dock brett och inkluderar flera olika inriktningar, som svensk politik, internationella relationer, politisk teori, förvaltning och jämförande politik – men också frågor kring utveckling, kön/genus och EU.

Gemensamt för institutionens forskning är orienteringen mot centrala politisk-filosofiska grundbegrepp som demokrati, stat, nation, jämlikhet – och naturligtvis politik och makt. Men teori i samspel med empiri: teoriorienterad grundforskning skulle det kunna kallas. Teorier förankras i reella politiska problem och politiska problem förankras i teori.

Avhandlingar vid institutionen kan handla om japansk eller amerikansk utrikespolitik, moderskap och arbete, det rättvisa i medborgarlön, resultatstyrningens framväxt inom och betydelse för statsförvaltningen, eller statsformeringsprocessen i dagens Uganda.

Institutionen vill verka för nytänkande, en miljö med ”högt i tak”, men utan att göra avkall på etablerade vetenskapliga krav, som till exempel tydlig argumentation, genomskinlighet, systematik och medvetenhet om tolkningsproblem. Ambitionen är statsvetenskaplig mångfald, parad med en öppenhet för olika infallsvinklar och metoder. Institutionen står särskilt stark vad gäller textanalytiska metoder och diskursorienterade perspektiv. I ett historiskt perspektiv ser vi oss som förvaltare av Herbert Tingstens idéanalytiska arv, tankar som utvecklats mot nya former av text- och idéanalys, som till exempel begreppshistoria, diskursanalys, kritisk diskursanalys och narrativ analys.

På alla nivåer i utbildningen – grund-, avancerad och forskarnivå – ges undervisning såväl på svenska som på engelska. Institutionen är stor: totalt nyregistreras drygt 1600 studenter varje år på olika nivåer. Av dessa läser ca 120 på avancerad nivå, d.v.s. en masterutbildning. Masterprogrammet är det enda i landet som erbjuder en renodlat statsvetenskaplig utbildning om 120 hp. Forskarutbildningen har till antal doktorander länge varit den största statsvetenskapliga i landet. Inom lärarutbildningen utbildas runt 120 studenter varje år i ämnet samhällskunskap.

Oavsett var i utbildningen studenterna befinner sig är den övergripande målsättningen att erbjuda en möjlighet för studenterna att fördjupa sig i vetenskaplig metodik och kritisk analysförmåga, och att utvecklas till självständiga statsvetare. Samtidigt är det viktigt att möjligheten finns att redan tidigt under utbildningen fördjupa sig i ett specifikt ämne. Institutionen vill därför både erbjuda en grundläggande allmänbildning inom ämnet statsvetenskap och ge goda möjligheter till specifika kunskaper.

Det skapar, tror vi, en bra utbildning som möjliggör för studenterna att finna anställning, särskilt inom offentlig förvaltning och olika organisationer, men även inom journalistik och media.