Försöksverksamhet med majoritetsparlamentarism i kommuner

Utredningen föreslår att kommuner och landsting under nästa mandatperiod på försök ska kunna införa majoritetsstyre. Vi menar att det är ett dåligt underbyggt förslag av flera orsaker. Bland annat är en majoritet av Sveriges kommuner och landsting inte intresserade av att införa majoritetsstyre enligt den enkät utredningen skickat ut till samtliga kommun- och landstingsfullmäktigeförsamlingar. Det här förslaget kräver också att man tar i beaktande en rad centrala demokratiproblem något som denna utredning överhuvudtaget inte har behandlat.

Brist på politiskt inflytande

Det är beklagligt att utredningen valt att behandla flertalet frågor utifrån ett strikt juridiskt perspektiv. Utredningen hade vunnit på att använda sig av den typ av problematisering som finns inom den statsvetenskapliga forskningen om kommuner och landsting. Något som är relevant då man presenterar förslag om att införa parlamentarism. Ytterligare ett problem i utredningen är avsaknaden av politikerinflytande. Samtliga tidigare större utredningar om kommuner och landsting har skett inom ramen för en parlamentariskt sammansatt kommitté. Så är inte fallet denna gång då regeringen Reinfeldt i stället valde att tillsätta en särskild utredare. Politikerperspektivet har inhämtats via en parlamentariskt sammansatt referensgrupp. Men eftersom medlemmarna i denna referensgrupp inte har möjlighet att bifoga särskilda yttranden eller reservationer till betänkandet saknas information om de politiska partiernas syn på förslagen, både för remissinstanser och för den intresserade allmänheten.

EU-medlemskapets konsekvenser är relevanta för kommunallagen

Utredningen bedömer att EU-medlemskapets konsekvenser för verksamhet i kommuner och landsting inte behöver regleras i kommunallagen. Detta till skillnad mot regeringsformen som, sedan 2011, i första kapitlet har en paragraf som nämner medlemskapet i EU. Vi ställer oss mycket tveksamma till utredningens bedömning. I dag har svenska kommuner stora möjligheter, till och med utanför regeringens kontroll och kännedom, att delta i EU:s berednings- och beslutsprocesser men vad detta kan betyda för behovet av att ändra kommunallagen uppmärksammas knappt alls.

Trots brister uteblir förändringar i den lokala revisionen

Utredningens generella ställningstagande att det inte behövs några större förändringar av den kommunala revisionen menar vi inte är tillräckligt motiverat. Under senare år har det förekommit en rad fall som visar på brister i den kommunala revisionen, något som utredningen inte alls tagit i beaktande. Deras slutsats är att mycket redan gjorts och argumenterar, något häpnadsväckande, för att det i nuläget föreligger stora likheter med de revisionsuppgifter för staten som ligger på Riksrevisionen och konstitutionsutskottet. Den parallellen anser vi inte stämmer då den statliga revisionen i huvudsak är tjänstemannastyrd och revisionen i kommuner och landsting i huvudsak är politikerstyrd.

Torbjörn Larsson, Marja Lemne och Gunnar Wallin.