Erika Gyllström och Fredrik Carlsson tilldelades Carola och Gustaf Lundbergs stipendium 2015.
Erika Gyllström och Fredrik Carlsson tilldelades Carola och Gustaf Lundbergs stipendium 2015.

Carola och Gustaf Lundbergs stipendium delas ut årligen till en eller två studenter som visat särskilt intresse, och särskild fallenhet, för studier rörande kommunala förvaltnings- och redovisningsfrågor.

Erika Gyllström fick priset för sin kandidatuppsats i statsvetenskap som handlade om hur man kan förklara de stora variationerna mellan hur många flyktingar olika kommuner tar emot. Tidigare forskning visar att ekonomiska faktorer kan spela roll men också attityder gentemot invandring i allmänhet. Uppsatsen testar dessa två förklaringsfaktorer.

Fredrik Carlsson fick stipendiet för sin masteruppsats som kretsade kring frågan om hur medborgardialog genom den globala trenden Participatory Budgeting (medborgarbudget) kan bidra till att realisera centrala demokratiska ideal i en svensk kontext.

Vid frukostseminariet presenterade de två stipendiaterna sina uppsatser. Deltog som kommentatorer gjorde Johanna Löfvenius, samordnare för demokratiutveckling och ytterstadsfrågor vid kansliet för mänskliga rättigheter och demokratiutveckling vid Stockholms stads stadsledningskontor, Anna Mattson, projektchef vid avdelningen för välfärdsutveckling också vid Stockholms stads stadsledningskontor, samt Faradj Koliev, doktorand vid Statsvetenskapliga institutionen. Moderator var Michele Micheletti, Lars hierta professor i statsvetenskap.

 

Om uppsatserna

Economic determinants of ’burden sharing’ in sub-national refugee reception. A study of Swedish municipalities 2007-2014.

Erika Gyllström

Idag är antalet människor på flykt större än vid någon annan tidpunkt sedan andra världskriget. Jämfört med andra länder har Sverige varit en generös mottagare av flyktingar. Men den allmänna opinionen är delad i frågan. Svenska kommuner har en hög grad av autonomi i bestämmandet av sitt flyktingmottagande vilket leder till stora variationer mellan hur många flyktingar olika kommuner tar emot. Hur förklarar man dessa skillnader? Tidigare forskning visar att ekonomiska faktorer kan spela roll men också attityder gentemot invandring i allmänhet och flyktingmottagande i synnerhet. Uppsatsen testar dessa två förklaringsfaktorer. Studien visar att tillgång till billiga bostäder, högre ålder och utbildningsnivå, samt en större andel utlandsfödda i befolkningen är positivt korrelerade med avtalade mottagningsnivåer. En högre röstandel för högerorienterade partier är negativt korrelerad med avtalade mottagningsnivåer.

Demokratisk innovation eller ett spel för gallerierna? En demokratiteoretisk utvärdering av Participatory Budgeting i en svensk kommun

Fredrik Carlsson

Hur kan medborgardialog genom den globala trenden Participatory Budgeting (PB) bidra till att realisera centrala demokratiska ideal i en svensk kontext? Den här uppsatsen djupdyker i den institutionella designen av PB i en svensk kommun: i vilken utsträckning tar kommunen hänsyn till centrala demokratiska värden (inkludering, folklig kontroll, genomtänkt omdöme och transparens) i utformningen av institutionen PB? Den här studiens resultat visar att den institutionella designen av PB brister avseende flera centrala demokratiska ideal. PB:s policyprocess lever inte upp till nivån av transparens som kan förväntas av demokratiska institutioner. De frågor som behandlas genom PB är av relativt låg politisk relevans. Den institutionella designen av PB beaktar inte heller inkludering av olika socioekonomiska grupper fullt ut. Å andra sidan har PB lyckats med att beakta inkludering av barn och ungdomar på ett innovativt sätt och har även lyckats leverera synliga resultat av den politiska processen snabbt.