Bild på en hörsal där forskaren Peter Oosterver talar.
The Oxford Handbook of Political Consumerism lanserades i Stockholm i slutet av mars.


Handboken som nyligen lanserats presenterar forskningen kring politisk konsumtion. Den diskuterar hur produktion och konsumtion påverkar samhället i stort och hur fenomenet politisk konsumtion har utvecklats. Redaktörer för boken är Magnus Boström vid Örebro universitet, Michele Micheletti vid Stockholms universitet och Peter Oosterveer vid Wageningen University.

Den globaliserade handeln har skapat stora möjligheter för företag att i dag producera och marknadsföra varor på ett sätt som inte var tänktbart tidigare. Denna utveckling har lett till ekonomisk tillväxt och gett konsumenter tillgång till många olika varor. Men det har också inneburit samhälleliga kostnader. Det kan exempelvis handla om barnarbete på kakaoplantage eller dåliga arbetsförhållanden och miljömässiga problem i samband med textilproduktion.

Vad är politisk konsumtion?

- I boken definierar vi politisk konsumtion som marknadsorienterat engagemang som baseras på samhälleliga problem i samband med produktion och konsumtion[1], säger Michele Micheletti.  

De tar upp fyra former av politisk konsumtion. Det handlar om bojkotter, att inte köpa en vara på grund av oro kring produktion och konsumtion. Buykotts, att istället välja att köpa en vara som man anser är bra. Diskursiv politisk konsumtion, som handlar om att man genom kommunikativa handlingar skapar uppmärksamhet och opinion. Slutligen tar de även upp livsstilsorienterad politisk konsumtion, där man väljer att ändra sin livsstil för att på det sättet påverka konsumtion och produktion.

Politisk konsumtion ser olika ut

Handboken är uppdelad i sex olika tematiska delar som bland annat behandlar hur politisk konsumtion skiljer sig åt mellan olika industrier. Inom matindustrin står buykotterna för stora delar av den politiska konsumtionen då det är vanligt med olika typer av eko- och fairtrade- märkningar. Inom leksaksindustrin är det istället vanligare med diskursiv konsumtion.

Politisk konsumtion ser också olika ut i olika delar av världen. Framförallt har nordvästra Europa och USA förknippats med fenomenet. Däremot visar undersökningar ofta en lägre andel av politisk konsumtion i Sydeuropa.

- Det beror på att politisk konsumtion ser annorlunda ut i Sydeuropa. Där handlar det snarare om lokala och kollektiva aktioner som inte är lika lätta att mäta i undersökningar, säger Eleftheria J. Lekakis som är en av författarna till kapitlet ”Political Consumerism in Southern Europe”.

Har det någon effekt?

Men vilken effekt har politisk konsumtion? Och leder den till samhällsförändring? Detta diskuteras ingående i boken. Politisk konsumtions problemlösningsförmåga diskuteras utifrån flera olika perspektiv. Bland annat problematiserar man förhållandet mellan masskonsumtion och politisk konsumtion. Man visar också på att politisk konsumtion inte alltid främjar en god demokratisk utveckling. I vissa fall blir effekten att den snarare bidrar till diskriminering och exkludering. Exempel som diskuteras i boken för att visa att politisk konsumtion kan vara problematisk är bland annat bojkotter av katalansk Cava i Spanien,  en fransk bojkott av tyska varor och BDS-rörelsen mot Israels bosättning i de ockuperade områdena.

Du kan läsa mer om the Oxford Handbook of Political Consumerism här.

 

[1] Market-oriented engagement emerging from societal concerns associated with production and consumption.