Bild på Göran Sundström. Foto: Niklas Björling.
Göran Sundström har yttrat sig över betänkandet "Riksrevisionens ledningsstruktur".

En parlamentarisk kommitté har haft i uppdrag att utreda Riksrevisionens ledningsstruktur. Göran Sundström anser att kommitténs förslag bygger på ett gediget underlag och på väl genomförda analyser av olika tänkbara lösningar.

- Frågan om Riksrevisionens ledningsstruktur i allmänhet, och om en eller flera riksrevisorer i synnerhet, har varit föremål för diskussion i många år, och det är angeläget att riksdagen nu fattar beslut i frågan, menar Sundström.

Enrådig riksrevisor

Kommittén föreslår en ordning med endast en riksrevisor, till skillnad från dagens tre riksrevisorer. Riksrevisorn ska vara chef för myndigheten och ansvarig inför riksdagen för granskningen av den statliga verksamheten. Därtill ska det finnas en riksrevisonsdirektör som agerar riksrevisorns ställföreträdare och ta hand om den dagliga administrativa ledningen av myndigheten. Göran Sundström är positiv till kommitténs förslag om att det tredelade ledarskapet bör frångås.

- Däremot kan den nya ledningsstrukturen behöva utvärderas efter en tid, allteftersom erfarenheter om dess ändamålsenlighet erhåll.

Kritisk till sammanfallande mandatperiod

Kommittén föreslår också att mandatperioden för riksrevisorn och riksrevisionsdirektören ska sammanfalla. Detta är Sundström kritisk till då han menar att en ordning med helt sammanfallande mandatperioder, där man ensidigt betonar betydelsen av ett välfungerande samarbete, riskerar att skymma behovet av en ömsesidig kontroll mellan riksrevisorn och riksrevisionsdirektören. Det andra värdet som riskerar att gå förlorat handlar om kompetens. Ingen av de båda cheferna kommer att ha erfarenhet av hur organisationen fungerar, utan kommer att behöva läras upp av andra medarbetare. För en nyanställd riksrevisor eller riksrevisionsdirektör ligger det en trygghet i att den andra chefen har arbetat inom organisationen i några år.

Ytterligare ett förslag är att riksrevisionsdirektören ska kunna väljas om. Däremot ska riksrevisorn inte ha en möjlighet till omval då det anses innebära en risk för att riksrevisorns självständighet försvagas. Sundström menar att inte heller riksrevisionsdirektören bör kunna väljas om.

- Om riksrevisionsdirektören ges en så stark ställning som kommittén förordar borde resonemanget kring omval också gälla direktören.

Läs remissvaret i sin helhet. (79 Kb)