Bild på statsvetarna Jon Nyhlén och Göran Sundström.
Jon Nyhlén och Göran Sundström har yttrat sig över Tillitsdelegationens betänkanden.

I juni 2016 tillsatte den dåvarande regeringen en statlig utredning – Tillitsdelegationen – som bland annat fick i uppdrag att utreda tillit i styrningen av välfärdstjänster i kommuner och landsting. Målet är att styrningen i högre utsträckning ska baseras på tillit, och att medarbetarnas kunskap och erfarenhet ska tas bättre tillvara så att välfärdstjänsterna genererar större nytta och kvalitet för medborgarna.

Saknar förslag till nya styrmodeller

I juni 2018 överlämnade Tillitsdelegationen två betänkanden till regeringen med förslag och rekommendationer. Jon Nyhlén, doktor i statsvetenskap, och Göran Sundström, professor i statsvetenskap, har för Statsvetenskapliga institutionens räkning nu lämnat ett yttrande över huvudbetänkandet (SOU 2018:47) och delbetänkandet om statlig tillsyn (SOU 2018:48).

Enligt regeringens direktiv till delegationen är dess uppdrag att, utifrån forskning och praktiska erfarenheter, diskutera hur man kan tänka innovativt och bredare kring styrning och utveckla nya styrmodeller som innebär ett tydligt brott mot den rådande New Public Management-orienterade resultatstyrningen. Men några sådana breda diskussioner och förslag till nya styrmodeller läggs inte fram i betänkandet, menar Nyhlén och Sundström. Delegationens diskussioner och förslag handlar snarare om justeringar och modifieringar av den nuvarande resultatstyrningsmodellen.

Förvaltningsperspektiv och koppling till aktuell forskning fattas

De efterlyser också ett grundläggande förvaltningsperspektiv i huvudbetänkandet och menar att den teoretiska diskussionen som delegationen för är kort och övergripande.

- Delegationens resonemang och analyser hade vunnit mycket på om de hade utgått från en mer grundläggande diskussion om vad som särskiljer offentlig verksamhet från annan verksamhet och hur förutsättningarna för styrning av offentliganställda och privatanställda skiljer sig åt, säger Nyhlén och Sundström.

Att delegationen även hade tjänat mycket på om den i större utsträckning hade knutit an till aktuell forskning om förvaltningsstyrning är båda överens om. Utifrån sådan litteratur hade delegationen inte bara kritiskt kunnat diskutera de teoretiska antaganden som ligger till grund för resultatstyrningen utan också kunnat peka på, och resonerat kring, alternativa styrstratetgier och styrformer till resultatstyrningen.

- Det är angeläget att Tillitsdelegationen i sitt fortsatta arbete vidgar sina perspektiv och antar ett mer djärvt och nytänkande förhållningssätt, säger Nyhlén och Sundström.

Utreda den statliga tillsynen av vård, skola och omsorg

En del av Tillitsdelegationens uppdrag har varit att utreda den statliga tillsynen och granskningen inom vård, skola och omsorg. Ett arbete som presenterades i ett delbetänkande ”En lärande tillsyn. Statlig granskning som bidrar till verksamhetsutveckling i vård, skola och omsorg”. Tillitsdelegationens ambition är att utverka förslag som innebär att den statliga granskningen förändras och blir mer verksamhetsutvecklande. Något som Nyhlén och Sundström ser positivt på.

- En sådan förändring är bra och nödvändig ur flera perspektiv, inte minst då både aktuell forskning och vittnesmål från verksamheten pekar på att dagens granskningsverksamhet inte är tillräckligt effektiv eller relevant för de som granskas.

Deras övergripande synpunkt på betänkandet är dock att delegationen är väldigt försiktig i sina skrivningar och inte särskilt precis i sina förslag.

- Det riskerar att få till följd att någon egentlig förändring inte kommer till stånd eller att förändringarna blir alltför begränsande, menar Nyhlén och Sundström.

Läs yttrandet i sin helhet:
Statsvetenskapliga institutionens yttrande över Tillitsdelegationens betänkanden (256 Kb)

Läs mer om Jon Nyhlén
Läs mer om Göran Sundström