Foto: Mostphotos
Foto: Mostphotos.

Utvärderingen, som genomförts på uppdrag av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), granskar både de skolor som deltog i skolvalet 2018 och 2019 och de som valde att inte göra det. Utifrån forskning om politiskt deltagande och befintlig offentlig statistik analyseras mönster i deltagandet vid skolvalen inför riksdagsvalet 2018 och EU-valet 2019 och även bakåt i tid.

- Vi har granskat både de skolor som deltog i skolvalet och de som valde att inte göra det. Det är första gången som en sådan här totalundersökning av skolvalet görs, det är också första gången som kommunala och fristående skolor jämförs, säger Michele Micheletti.

Under åren 2002 - 2018 deltog främst gymnasier med högskoleförberedande program, grundskolor och kommunalt drivna skolor. Gymnasier med yrkesprogram, särskolor och friskolor deltog inte i lika stor utsträckning.

När det gäller skolval till riksdagen så deltog skolor i större kommuner oftare, framförallt Stockholm, Göteborg och Malmö. Av de tre hade Göteborg högst och Malmö lägst deltagande under hela perioden. Kartläggningen visar också att skolor som deltar i skolvalet oftast fortsätter att delta.

Huvudmannaskapet viktigast

Utvärderingen visar att den viktigaste faktorn för om skolor deltar i skolval eller inte är huvudmannaskap, dvs om det är en kommunal skola eller friskola. Därefter är de viktigaste faktorerna elevantal, andel föräldrar men eftergymnasial utbildning, andel lärare med pedagogisk högskoleexamen och om skolan är en grundskola.

Friskolor deltog i lägre utsträckning än kommunala skolor. Det gäller vid skolvalen 2018 och 2019 och vid alla skolval från 2002. Frågan om varför friskolor deltar i lägre grad än kommunala skolor bör, enligt forskarna, utredas mer.

- Skillnaden mellan friskolor och kommunala skolors deltagande kan inte förklaras med de andra skol- eller kommunegenskaper som ingår i vår utvärdering. Slutsatsen blir därför att det är just huvudmannaskapet som främst förklarar varför vissa skolor anordnar skolval och andra inte, säger Michele Micheletti.

Särskilda insatser krävs

Forskarna menar att det krävs särskilda insatser för att få friskolor, yrkesprogram och särskolor att öka sitt deltagande, till exempel att material och processer anpassas till olika skolors och elevers behov, att små skolor får hålla skolval tillsammans och möjligheter att förtidströsta.

- Vår granskning visar att det finns en stabilitet i klyftorna i skolornas deltagande i skolval över tid. Gapet mellan de skolor som sällan eller aldrig deltar och övriga skolor kommer inte att försvinna av sig självt, säger Michele Micheletti.

Ladda ner rapporten:

Skolvalen 2018 och 2019 - En statsvetenskaplig utvärdering (961 Kb)

Ladda ner sammanfattningen:

Fristående sammanfattning av utvärderingen (350 Kb)