Faradj Koliev. Foto Ulf Lodin.

Parallellt med det globalt växande intresset för miljöfrågor så har ett stort antal miljöorienterade internationella icke-statliga aktörer (INGO:er) uppstått. Detta har lett till att experter nu talar om framväxten av en världsordning som präglas av ”gröna” normer och idéer, vilka kommit att dominera FN:s agenda. Men mycket få av dessa idéer har resulterat i internationella miljöavtal med traditionella sanktionsmekanismer, vilket har bidragit till att miljö-INGO:er i allt större utsträckning använder sig av sociala påverkansstrategier för att förbättra länders miljöpolicy. Genom så kallade ”naming and shaming”-strategier, eller sociala påverkansstrategier, så blottar och kritiserar INGOs länders bristande miljöskydd. Genom att påvisa länders bristfälliga miljöpolicy så för INGO:er upp dessa frågor på den nationella och internationella agendan. Kritiken kan i sin tur utlösa mekanismer som får inhemska organisationer, såsom politiska partier och civilsamhällsorganisationer, att mobilisera stöd för statliga åtgärder inom det aktuella policyområdet. Den internationella kritiken kan därigenom skapa opinion eller förstärka existerande krafter inom olika miljöpolicyområden, såsom klimat, fiske och hav.

Trenden är tydlig: förekomsten av naming and shaming-strategier har ökat kraftigt och utgör numera en given del av den internationella politiken. Samtidigt anses metoden vara ”mjuk” av vissa medan andra lovordar naming and shaming för dess förmåga att driva fram regleringar och förbättringar på miljöområdet runt om i världen. Är INGO:ers sociala påverkansstrategier effektiva trots avsaknaden av sanktioner? Kan dessa strategier påverka staters miljöpolitik och leda till faktiska reformer? I så fall, hur och under vilka omständigheter? Det saknas evidensbaserade svar på dessa frågor, vilka är nödvändiga både för den inom- och utomvetenskapliga debatten kring miljöreformer. 

Projektets syfte är att på ett systematiskt sätt undersöka när och hur INGO:ers sociala sanktioner leder till miljöreformer inom tretton olika områden under perioden 1970-2020. Projektet ställer två sammanlänkande frågor: 1) Hur används naming and shaming av miljö-INGO:er? Den här frågan fokuserar på INGO:ers strategiska val av vilka länder som kritiseras. Politiken bakom valet är viktig att blottlägga för att förstå hur naming and shaming används och vilka faktorer som förklarar varför vissa länder får mer kritik än andra. Men frågan är lika viktigt för att förstå dess effekter då man kan förvänta sig att INGO:er riktar in sig på länder som tros vara på väg att introducera reformer, vilket kan resultera i att effekten av naming and shaming överskattas. 2) Hur och under vilka omständigheter kan miljö-INGO:ers naming and shaming leda till miljöreformer? Den här frågan fokuserar på effekterna av naming and shaming på länders miljöregleringar. Projektet kommer att fokusera på regleringar inom tretton olika områden, såsom biologisk mångfald, fiske, skog, hav, vatten och klimat. Detta jämförande perspektiv möjliggör undersökningen av huruvida effekterna varierar beroende på ämnesområde.

Läs mer om Faradj Koliev.