Ungdomar som demonstrerar för klimatet
Global skolstrejk för klimatet. Foto: Mostphotos

I september 2019 arrangerade aktivistnätverket Fridays For Future den tredje – och hittills största – globala klimatstrejken, med runt 6000 protester i 185 länder och totalt 7,6 miljoner protestdeltagare. I den nya forskningsrapporten Protest for a future II presenteras analyser av enkätdata från ett representativt urval av deltagare i klimatprotester i 19 städer i Europa, USA, Australien och Mexiko. Resultaten jämförs även med en motsvarande internationell enkätstudie av klimatprotester den 15 mars 2019, som genomfördes i 13 europeiska städer.

Allt fler vuxna deltar

Klimatstrejkerna framställs ofta som ungdomsprotester, men inför demonstrationerna i september försökte organisatörerna att få fler vuxna att delta. Forskningsrapporten visar tydligt att andelen vuxna bland demonstrationsdeltagarna ökade markant mellan mars och september.

Bland de som demonstrerade i september var även andelen som menade att Greta Thunberg påverkade deras beslut att delta i protesterna något lägre än i mars. Detta tolkas av rapportförfattarna som att ”Greta-effekten” minskat något i betydelse för rörelsen. Samtidigt visar rapporten att Greta Thunberg har störst betydelse för att inspirera deltagande i klimatprotesterna i Sverige.

- Studien bekräftar den rådande bilden av att det är unga kvinnor som fortsatt är den viktigaste gruppen inom Fridays For Future. Detta återspeglar den stora påverkan Greta Thunberg har på demonstranternas intresse för klimatförändringar - särskilt i Sverige. Men vi kan se att ”Greta-effekten” har blivit svagare med tiden, vilket tyder på att rörelsen blivit mer konsoliderad. Det vi också ser är att andelen vuxna i rörelsen ökar, men att människor med lägre utbildningsbakgrund förblir underrepresenterade, säger Joost de Moor, postdoc vid Statsvetenskapliga institutionen och en av forskarna bakom studien.

En majoritet av klimatdemonstranterna hade både i mars och i september universitetsexamen eller studerade vid universitet. En stor andel av de ungdomar som deltog hade föräldrar som har studerat vid universitet. Demonstranterna rekryterades till protesterna huvudsakligen genom personliga nätverk, exempelvis av vänner och klasskamrater.

Hoppet om en politisk lösning på klimatfrågan minskar

Generellt uttryckte klimatdemonstranterna frustration, ilska och oro när de tillfrågades om sina känslor inför den globala uppvärmningen. I jämförelse med enkätundersökningen i mars menade en lägre andel att de hade gott hopp om att klimatfrågan ska komma att lösas genom politiska beslut.

Demonstranterna skiljde sig tydligt mellan de undersökta städerna i sin syn på hur klimatfrågorna bäst kan lösas: av vetenskapen, politiken eller genom frivilliga livsstilsförändringar. Det gick dock att se en genomgående skepsis mot att företagen och marknaden kommer att lösa klimatproblemen.

- Alltfler aktivister deltar i demonstrationerna men många av dem är fortfarande skeptiska till regeringarnas förmåga att lösa klimatkrisen. I flera städer såg vi till och med en liten nedgång i aktivisternas hoppfullhet. I ett nytt projekt, "The Necessary and the Possible", kommer vi att titta närmare på vad svenska klimataktivister har för visioner för hur man ska nå en hållbar framtid, säger Joost de Moor.

I forskningsprojektet ingår även forskare från Göteborgs universitet, Uppsala universitet och Södertörns högskola. Forskningsrapporten Protest for a future II kan laddas ner här.