Foto på professor Jan Teorell.
Jan Teorell är Lars Hierta professor i statsvetenskap.

År 1935 inrättades den första professorsstolen vid Statsvetenskapliga institutionen och fick namn efter publicisten och politikern Lars Johan Hierta. Förste innehavare var Herbert Tingsten och sedan 2021 är Jan Teorell ny innehavare av professorsstolen.

Teorell forskar inom fältet svensk och jämförande politik.

- Mitt huvudfokus rör frågor kring demokrati och demokratisering, både att förklara varför vissa länder blir demokratier - och varför andra inte blir det eller slutar att vara det, säger Jan Teorell.

Stater och korruption

Han har även sysslat med statliga institutioners kvalitet och framförallt korruption.

- Ett av mina forskningsprojekt handlade om valfusk i Sverige och hur vi blev av med det. För att hitta valfusk i Sverige fick jag gå så långt tillbaka som till frihetstiden. Jag undersökte sedan hur man lyckades bygga upp en oberoende valadministration och en allt mer professionaliserad statsförvaltning som i sin tur innebar att valfusk inte längre kunde förekomma.

Hur man bygger en stat

Under de senaste sex åren har hans fokus varit på statsbyggnad under vad som kallas det långa 1800-talet, det vill säga från franska revolutionen fram till första världskriget. I forskningsprojektet studerade de hur statssystemet växte fram under denna period i Europa, men även globalt. Hur byggde man upp en statskapacitet med förmåga att uppbära skatter, reformera byråkratin och samla in information om territoriet och medborgarna?

I ett nystartat projekt ska han nu undersöka under vilka omständigheter som statskapacitet växer fram i icke-demokratier.

- Fokus tidigare har varit att länders övergång till demokrati har lett till att en stark statskapacitet växt fram. Men vi menar att även icke-demokratier bygger en stark stat, ett exempel är Kina. I projektet vill vi därför försöka förstå vad det är som förklarar detta.

Svensk nutida politik

Även svensk politik är ett av Jan Teorells forskningsområden. 2017 var han en av medförfattarna till SNS:s Demokratirapport där de gjorde en kartläggning av hur parlamentarismen fungerar i Sverige idag. De undersökte hur Sverige kan styras framöver och kom fram till att den svenska parlamentariska demokratin fungerar förvånansvärt väl.

Han har också lett ett forskningsprojekt kring den långa regeringsbildningen 2018-2019. Projektet, som initierades av riksdagens talman, resulterade i boken "134 dagar: om regeringsbildningen efter valet 2018".

- Vi intervjuade 37 personer som på ett eller annat sätt varit involverade i processen. Det var partiledare, partisekreterare och tjänstemän. I boken undersöker vi varför regeringsbildningen tog så lång tid, varför det blev den regering det blev och om regelverket behöver ses över med anledning av att processen drog ut på tiden. Vi gör även jämförelser med regeringsbildningar i andra länder.

V-Dem ett nytt sätt att mäta demokrati

Jan Teorell är ordförande i styrgruppen för, och en av grundarna av, Varieties of democracy – V-Dem. Ett internationellt forskningssamarbete som tagit fram en helt ny metod för att mäta demokrati i världen, en uppsättning demokratiindex.

- Vi var missnöjda med de sätt att mäta demokrati som fanns tidigare och vi hade en idé om hur det skulle gå att göra bättre. Det var på så vis vi startade projektet.

- Förutom att skapa data och lägga ut den offentligt så skriver vi även artiklar kring mätningarna för att förklara vad datan säger.

Idag är V-Dem ett nätverk med över 3000 forskare från 180 länder och har kommit att bli ett av de mest använda sätten att mäta demokrati. Det är också ett av världens största datainsamlingsprojekt inom samhällsvetenskaplig forskning någonsin.

Läs mer om Jan Teorell.