Stockholmiapriset är Samfundet S:t Eriks, Stadsarkivets och Stockholmia – forskning och förlags pris för bästa magister- eller masteruppsats om Stockholm. Priset har delats ut sedan 2009 och vinnaren får 15 000 kr.

Johanna Lindgren, som läser masterprogrammet i statsvetenskap, tilldelades priset för sin uppsats "När våld möttes med kärlek: Kön och nation efter terrorattentatet på Drottninggatan i Stockholm 2017".

Juryns motivering löd:

Johanna Lindgren har med sin ingående analys av TV-rapporteringen kring terrordådet i centrala Stockholm den 7 april 2017 visat hur de första dagarnas chockartade blandning av sorg och rädsla inverkade på nyhetsförmedling och debatter. Med teoretiska utgångspunkter i föreställningar om kön, nation och främlingskap visar hon hur ledande opinionsbildare under detta känsliga skede tvingades gå en svår balansgång mellan kärlek och samlande gemenskap å ena sidan och å andra sidan ett trygghetsskapande, fast och kompromisslöst försvar för demokrati och alla människors existensberättigande. Det spontana kärleksbudskap som spred sig bland allmänhet, mediapersoner och politiker skapade en kollektiv känsla av omsorg och gemenskap med offren för dådet och de yrkesmänniskor som gjorde stora insatser för att mildra och läka. Samtidigt fick det trygghetsskapande momentet ett hårdare inslag av känslogemenskap på nationens grund och av ”maskulina styrkemanifestationer” mot hot och våld. I författarens illustrativa formuleringskonst balanserades ”det kärleksfulla vi:et” mot risken för ”hot och utestängning” av de ”andra”.

Ur uppsatsens abstract:

Den 7 april 2017 inträffar vad som kommer att bedömas som ett terrorattentat i Sverige, då en man kapar en lastbil och kör på människor längs Drottninggatan i centrala Stockholm. Av detta följer en nationell krissituation, där svenskarna uppmanas att stå tillsammans och uppvisa enighet för att avvärja hotet och (åter)skapa ordning. Hur kan vi förstå denna gemenskapande process i termer av kön, makt och hierarki? Syftet med denna kvalitativa studie är att granska hur ett nationellt ”vi” återställs efter terrorattentatet och undersöka på vilka sätt föreställningar om kön och nation aktualiseras och omformuleras när krisen ska hanteras. Resultatet från de analyserade nyhetsinslagen visar hur människors upplevelser skrivs in i en nationell känslogemenskap, där referenser till en delad vardag och normaliteter skapar mening kring det inträffade. Attentatet aktualiserar könsspecifika normer om (vita) manliga hjältar och beskyddare, där män ansvarar för att återställa ordning och säkerhet medan kvinnor förpassas till en privat, emotionellt kodad sfär. I krisens spår etableras en nationell självförståelse om Sverige som öppet och kärleksfullt, vilket sätter gränser för vilka som kan inkluderas i den svenska samvaron. Samtidigt formuleras krav på hårdare tag mot asylsökande och papperslösa, en politik som kan rättfärdigas och underbyggas av den egna identiteten. Kärleksbudskapet förskjuter också de nationella svar som följer på terrorattentatet från en politisk till en privat och naturgiven sfär. Denna intimisering begränsar möjligheten till demokratiska diskussioner och kritiska förhållningssätt i relation till den politiska hanteringen av krisen.

Här kan du läsa uppsatsen: Johanna Lindgren - När våld möttes med kärlek (1493 Kb)