Ludvig Beckman. Foto: Niklas Björling

Räcker demokratin till för kunna lösa dagens stora miljöproblem? Vad måste till för att dagens stora klimat- och miljöutmaningar ska kunna lösas och vilka är det egentligen som bör vara med och fatta beslut om dessa frågor? Dessa frågor diskuteras i den intervju som Fjärde uppgiften har gjort med Ludvig Beckman, professor i statsvetenskap.

Terriotoriella demokratier och gränslösa klimatutmaningar

I intervjun berättar Ludvig Beckman om det komplicerade samspelet mellan demokratin, som baseras på nationalstater med territoriella gränser, och de gränslösa miljöproblemen. 

- Miljöfrågorna har den karaktären att de är gränslösa i två avseenden. Dels är de territoriellt gränslösa, gör vi utsläpp i ett land , så når det länderna som ligger i närheten. De är också gränslösa i temporal mening eftersom de kommer att påverka dem som ännu inte är födda, de kommer att ha effekter långt in i framtiden.

Krävs internationella samarbeten

Ett stort problem med klimatfrågorna är enligt Ludvig Beckman att de dras med en "free rider"-problematik.

- Problemet med de här frågorna är att de leder till ett kollektivt handlingsproblem. Varje enskilt land tjänar på att tänka sig att de andra länderna ska skära ner sina utsläpp, men vinner ingenting på att själva skära ner sina utsläpp. Därför behöver vi samarbeta och komma överens med andra länder och skapa institutioner som är övernationella, i nån mening, som kan hjälpa att kooridinera oss åtminstone. Men omöjligt är det ju inte, det finns många exempel på frågor som effektivt har hanterats, som ozonfrågan på 80- och 90-talet.

Se hela intervjun här: