Karin Gavelin disputerade den 27 april med avhandlingen The Terms of Involvement: A study of attempts to reform civil society’s role in public decision making in Sweden. Foto: Niklas Björling

Det är något som Karin Gavelin har undersökt i sin avhandling ”The Terms of Involvement: A study of attempts to reform civil society’s role in public decision making in Sweden”.

I Sverige har det länge varit praxis att låta civilsamhällets organisationer komma till tals i offentligt beslutsfattande. Detta har gjorts genom kanaler som remissförfarandet, organisationers deltagande i offentliga utredningar, lekmannastyrelser och rådgivande delegationer samt genom omfattande informella kontakter. Under 2000-talets första årtionden har dock flera initiativ tagits för att se över och förnya organisationslivets möjligheter att påverka politiken.

Ambitioner om mer öppenhet och jämlikhet

De påstådda ambitionerna bakom förändringarna har varit att formerna för civilsamhällets inflytande skulle bli mer öppna, återkommande, inkluderande och jämlika. Samtidigt har reformidéerna mött kritik. Bland annat har vissa menat att de föreslagna förändringarna riskerar att leda till en uttunning snarare än en förstärkning av det civila samhällets inflytande i den svenska politiken.

Genom att studera reformtexter och remissvar samt intervjua aktörer som berörts av reformförsöken har studiens syfte varit att beskriva och förstå motiven till och betydelsen av dessa försök att reformera det svenska civilsamhällets inflytande i offentligt beslutsfattande.

Varför ville du göra denna studie?

- Jag hade under flera år arbetat med och forskat om organisationers och enskildas deltagande i offentligt beslutsfattande, och var intresserad av hur synen på demokrati skiftar över tid. Jag ville veta vad det är som får offentliga organisationer att förändra sina demokratiska processer. Handlar det om faktiska förändringsbehov eller snarare att man följer trender i styrningsmetoder? Vilka grupper driver den här sortens reformer och vilka gynnas eller missgynnas av dem?

Jag menar att det är särskilt angeläget att ställa sådana frågor när det som i detta fall rör sig om förändringar som kan få konsekvenser både för den svenska demokratiska modellen och för civilsamhällets status i Sverige. Jag var också intresserad av att undersöka hur idéer om deltagardemokrati som delvis har importerats från andra länder har tagits emot och genomförts i Sverige, med tanke på dess nykorporativistiska historia.

Vilka är dina slutsatser?

- Jag fann att det rådde väldigt delade meningar både om reformernas syfte och deras effekter. Å ena sidan menade många av studiens deltagare att relationerna mellan civilsamhället och offentlig sektor hade förbättrats inom det sociala området, som var studiens fokus. Som exempel nämndes att det idag fanns en större ömsesidig förståelse och respekt mellan offentlig sektor och civilsamhällets organisationer och att offentliga organisationer hade blivit mer reflekterande och innovativa när de involverade civilsamhället i beslutsfattande. Det kan tolkas som att de idéer om nätverksstyrning och deltagardemokrati som uttrycks i reformtexterna har bidragit med någonting delvis nytt och positivt i den svenska kontexten.

Å andra sidan var många skeptiska till reformidéerna. En del menade att reformförsöken var uttryck för tillfälliga trender och att de undergrävde väletablerade och välfungerande relationer och arbetssätt. En vanlig kritik som togs upp var att de deltagandemöjligheter som erbjöds civilsamhällets organisationer allt för ofta framstod som spel för gallerierna. I praktiken levde de inte upp till de ideal om inkludering, öppenhet och meningsfullhet som lyftes fram i avsiktsförklaringar och reformtexter. Många menade att denna särkoppling mellan idé och praktik förstärktes av att de uppföljningar som gjorts ofta har haft en kvantitativ inriktning. Genom att mäta antalet deltagandeaktiviteter snarare än deras innehåll eller effekter, så uppmuntras offentliga organisationer att överdriva i vilken utsträckning de hade involverat civilsamhället, samtidigt som det saknas incitament att förbättra deltagandes kvalitet. 

Avvägningar mellan demokratiideal

Avhandlingen pekar på att de studerade reformidéerna ställer offentliga organisationer aktörer inför avvägningar mellan olika demokratiska ideal. I sina slutsatser föreslår Karin Gavelin att både forskare och praktiker skulle gynnas av att ägna mer uppmärksamhet åt hur dessa olika demokratiideal presenteras, förstås och balanseras när idéer om deltagardemokrati och nätverksstyrning genomförs i den svenska kontexten.

Karin Gavelin disputerade den 27 april och avhandlingen går att ladda ner här.