Forskningsprojektet undersöker möjligheterna att stärka brottsoffrens utsikter att tillgodogöra sig de rättigheter som de har under svensk prostitutionslagstiftning. Det tittar särskilt på möjligheterna att förbättra bevisföringen i domstolarna. Tidigare forskning indikerar att majoriteten av människor som köps för sex har utsatts för sexuella övergrepp under barndomen, befinner sig i fattigdom och får svåra skadeverkningar på grund av sexköparnas handlingar, till exempel posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Emellertid undersöks dessa förhållanden sällan i domstolar, trots att de skulle kunna påverka huruvida personer som köps för sex uppfattas som brottsoffer eller ej. Idag ses sexköp och koppleri vanligtvis på som brott mot allmän ordning, i vilka ett brottsoffer saknas. Endast i ett fåtal fall, till exempel efter en dom för människohandel, betraktas personer i prostitution som brottsoffer. Om de betraktades som brottsoffer oftare skulle fler av dem få rättigheter till bland annat kränknings- eller brottskadeersättning samt ytterligare socialt stöd. Idag vågar många personer i prostitution inte anmäla brott eftersom de riskerar att inte få igenom sina yrkanden som brottsoffer i domstolar, vilket till exempel för medborgare från andra EU- eller EES-länder innebär en hög risk att avvisas/utvisas.

Projektet prövar om mer evidensbaserade metoder för bevisföring, särskilt individuella psykologutlåtanden som kombineras med referenser till uppdaterad forskning, kan förbättra möjligheterna för domstolarna att identifiera brottsoffer i prostitution. En experimentell vinjettenkätstudie genomförs där anonyma respondenter (juriststudenter, nämndemän och domare) får besvara frågor om en påhittad men realistisk beskrivning av ett fall av koppleri. I hälften av enkäterna innehåller beskrivningen (vinjetten) uppdaterad bevisföring som skulle kunna vara till hjälp för att identifiera och stärka brottsoffren och deras rättigheter; i resterande hälft presenteras det fiktiva fallet som det vanligen behandlas i domstolar. Hypotesen är att fler respondenter som svarar på enkäten uppfattar personen som köps för sex som ett brottsoffer när vinjetten innehåller uppdaterad bevisföring än när den inte gör det. Studien avser således visa på hur ny kunskap skulle kunna användas i rättsväsendet för att öka sannolikheten att personer i prostitution får det stöd som de borde ha, men som de nu saknar.

I studiens analys ingår att jämföra enkätens resultat med dagens rättspraxis. Syftet är att se om en uppdaterad bevisföring i prostitutionsrelaterade mål skulle kunna påverka tillämpningen av prostitutionslagstiftningen. I denna del av studien genomförs en kvalitativ rättsvetenskaplig analys som jämför ett antal offentliga brottmålsdomar om framförallt sexköp, koppleri och människohandel med den experimentella vinjettenkätens fiktiva fall. Brottmålsdomar som kan ringa in existerande gränser för när praxis erkänner eller inte erkänner ett brottsoffer blir föremål för analys. Även rättspraxis i kringliggande lagstiftning samt komparativa fall från andra länder beaktas. Analysen fokuserar på generella principer som aktualiseras i domstolarnas resonemang som de har fört fram för att vägleda rättstillämpningen.

Under projektets gång samlas ett mindre kvalitativt urval av offentliga brottmålsdomar in via offentliga hemsidor och rättsdatabaser, eller i enstaka fall via beställning från domstol. Den personuppgiftsbehandling som sker under läsning/analys av brottmålsdomar, samt indirekt via referenser till målnummer i framtida vetenskapliga publikationer enligt vedertagna normer för källhänvisningar, är nödvändig för att utföra forskningsuppgiften. Majoriteten av personerna som köps för sex lever under mycket svåra förhållanden. Betydande hinder står i deras väg som försvårar för dem att tillgodogöra sig sina rättigheter. Studien syftar därför till att undersöka nya metoder som kan användas i bevisföringen för att stärka denna målgrupps möjligheter att ta tillvara sina rättigheter, vilket också skulle kunna hjälpa dem att lämna prostitutionen – något som majoriteten önskar. Att forskningsuppgiften är av allmänt intresse utgör den rättsliga grunden för personuppgiftsbehandlingen (se EU:s dataskyddsförordning, Art. 6(1)(e)).

Forskningsmaterial med känsliga personuppgifter behandlas så att inte obehöriga kan ta del av dem. Allt känsligt material förvaras i låsta skåp. Känsligt digitalt material lagras på en separat krypterad hårddisk, vilken förvaras i låst säkerhetsskåp och som endast personer direkt utsedda av ansvarig forskare har tillgång till (jfr. EU:s dataskyddsförordning, Art. 32(1)(a) & (4)). Känsligt material behandlas och bearbetas digitalt på dator eller annat medium utan anslutning till internet. Materialet lagras så länge som krävs för att underlätta resultatredovisningen och efterföljande diskussioner inom forskarsamhället kring studiens resultat. Resultaten presenteras framförallt i vetenskapliga publikationer och kan ge upphov till någon populärvetenskaplig publikation och debattartikel. När domstolsbeslut refereras med vedertagna källhänvisningssystem för vetenskapliga publikationer anges namnet på respektive domstol, målnummer samt datum. När domar blir föremål för analytiska beskrivningar används aldrig personnamn för att beskriva parterna och deras handlingar, utan istället termer som den ”tilltalade”, ”målsäganden” eller ”vittnet”.

Ansvarig för personuppgiftsbehandling är Stockholms universitet (SU). Dataskyddsombud är Björn Gustafsson. Postadress: Stockholms universitet; Rättssekretariatet; 106 91 Stockholm; bjorn.gustavsson@su.se; tel. nr 08–674 73 28. Om du är missnöjd med hur dina personuppgifter behandlas har du rätt att ge in klagomål till Datainspektionen, som är tillsynsmyndighet.

Ansvarig för studien

Fil.dr. Max Waltman, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm (max.waltman@statsvet.su.se)