Contact information
 

Research interests

Indigenous Politics, Indigenous representation, Self-determination, Indigenous Methodologies.
 

Dissertation

Att bearkadidh. Om samiskt självbestämmande och samisk självkonstituering

Syftet med avhandlingen är att utifrån en samisk förståelse av begreppen självbestämmande och självkonstituering analysera hur en sådan förståelse teoretiskt och politiskt kan utmana nuvarande föreställningar om vad samiskt självbestämmande är eller kan vara.

Urfolksdeklarationen (UNDRIP) är tydlig med att urfolk har rätt till självbestämmande och rätt att besluta om sina egna medlemskriterier utifrån sina egna sedvanor eller traditioner. Urfolk har samtidigt rätt att företrädas av representanter utsedda av dem själva, utifrån egna procedurer, likväl som att kunna utveckla sina egna beslutande institutioner. De till synes enkla och självklara formuleringarna i UNDRIP, om urfolks rätt till självbestämmande genom egna procedurer och egna politiska, beslutande institutioner ger intrycket av att urfolks självbestämmande är något konkret formulerbart och direkt möjligt att implementera. I verkligheten visar UNDRIP på ett politiskt dilemma när det gäller; 1. i vilken grad det är möjligt för urfolk, som under lång tid och i varierande grad varit utsatta för kolonisering och assimilering, kunna formulera egna medlemsdefinitioner och det egna självbestämmandets innebörd, fritt från majoritetssamhällets normgivning; och 2. i vilken grad det är möjligt att inrätta egna procedurer och egna institutioner inom ramarna för vad nationalstaten och den liberala demokratin tillåter.

Avhandlingen har som sin utgångspunkt de idéer samerna i Sverige har formulerat om vad samiskt självbestämmande är för något, hur det kan implementeras, dvs. vilka organisatoriska lösningar eller förslag som föreslås och vad som konstituerar den samiska grupp som också ska ta del av detta självbestämmande. Förutom teori rörande urfolks juridiska och politiska rätt till självbestämmande använder jag samiska begrepp som mina analytiska begrepp (laahkoe, maadtoe, bearkadidh, dajve, maahtoe, vuekie)  för att analysera samiska idéer om självbestämmande och självkonstituering och för att kontrastera befintlig juridisk/politisk teori.

Avhandlingen visar att den nationella lagstiftningen har förflyttat det samiska samhället bort från en relationell och ansvarsbaserad förståelse av vem som är same mot en rättighetsbaserad förståelse, vilket orsakar en konflikt mellan kollektiva och individuella rättigheter. En konflikt som senare institutionaliseras i det politiskt valda Saemiedigkie/Sametinget. Denna rättighetsbaserade konflikt gör det nästan omöjligt för de samiska organisationerna och senare Saemiedigkie att uttrycka vad självbestämmande egentligen är, hur det interna samiska självbestämmandet ska organiseras och hur relationen mellan det samiska folket och den svenska staten ska utvecklas. Genom att metodologiskt använda samiska begrepp visar avhandlingen att det går att formulera ny teoretisk kunskap och nya sätt att analysera det samiska samhället på. Urfolks egna rättsuppfattningar och normsystem utmanar på många sätt befintlig teori och befintliga demokratimodeller. Det politiska dilemmat kopplat till skrivningarna i UNDRIP blir i verkligheten ett dubbelt dilemma för det samiska samhället. Det är oerhört svårt att kunna definiera och institutionalisera sitt självbestämmande utifrån sina egna normer när man samtidigt står utan det som är en förutsättning för att bearkadidh, tillgången till och inflytandet över ett territorium.

 

Research Project

The Sámi Parliament Elections in Sweden and Norway 2013


Publications

Peer-reviewed original articles

Nilsson, R (2019). ”The Consequences of Swedish National Law on Sámi Self-Constitution—The Shift from a Relational Understanding of Who Is Sámi Toward a Rights-Based Understanding”, Ethnopolitics, published on-line  August 6, https://doi.org/10.1080/17449057.2019.1644779

Josefsen E., U. Mörkenstam and R. Nilsson (2016). The Nordic Sámediggis and the Limits of Indigenous Self-Determination. Kautokeino: Gáldu čála

Peer-reviewed edited volumes

Mörkenstam, U., R. Nilsson, S. Dahlberg and C. Sandström (2021). Sametingsval 2017. Stockholm: Santérus förlag.

Josefsen, E., U. Mörkenstam, R. Nilsson and J. Saglie (red.) 2017. Ett folk, ulike valg. Sametingsvalg i Norge og Sverige, Oslo: Gyldendal Akademisk

Nilsson, R., S. Dahlberg and U. Mörkenstam (red.) 2016. Sametingsvalet 2013: Väljare, partier och media. Stockholm: Santérus förlag

Peer-reviewed books and book chapters

Nilsson, R. and S. Dahlberg (2021). “Tillit och förtroende bland sametingsväljarna i Sverige”, in U. Mörkenstam m fl (ed), Sametingsval 2017. Stockholm: Santérus förlag.

Nilsson, R., S. Dahlberg and C. Sandström (2021). “Sametingsväljarnas åsikter om inflytande och förvaltning över naturresurserna i Sápmi”, in U. Mörkenstam m fl (ed), Sametingsval 2017. Stockholm: Santérus förlag. 

Nilsson, R., U. Mörkenstam, S. Dahlberg and C. Sandström (2021). ”Sametingsvalet 2017: kontinuitet och förändring”, in U. Mörkenstam m fl (ed), Sametingsval 2017. Stockholm: Santérus förlag. 

Mörkenstam, U., R. Nilsson and S. Dahlberg (2021). ”Den samiska väljarkåren och rätten till självbestämmande”, in U. Mörkenstam m fl (ed), Sametingsval 2017. Stockholm: Santérus förlag. 

Mörkenstam, U., R. Nilsson and J. Bergh (2021). ”Politiska skiljelinjer i den samiska väljarkåren i Sverige”, in U. Mörkenstam m fl (ed), Sametingsval 2017. Stockholm: Santérus förlag. 

Mörkenstam, U., R. Nilsson and S. Dahlberg (2020). “Indigenous peoples right to self-determination: perceptions of self-determination among the Sámi electorate in Sweden”, in T. Koivurova m fl (ed), Handbook of Arctic Indigenous Peoples. London: Routledge.

Nilsson, R. and T. Möller (2017). ”Tillit och förtroende bland sametingsväljarna i Norge och Sverige” i Josefsen, Mörkenstam, Nilsson, Saglie (ed.) Ett folk, ulike valg. Sametingsvalg i Norge og Sverige, Oslo: Gyldendal Akademisk.

Mörkenstam, U., J. Berg, R. Nilsson, J. Saglie and R. Svensson (2017). ”Politiska skiljelinjer i den samiska väljarkåren i Norge och Sverige” i Josefsen, Mörkenstam, Nilsson, Saglie (ed.) Ett folk, ulike valg. Sametingsvalg i Norge og Sverige, Oslo: Gyldendal Akademisk.

Pettersen, T., J. Saglie, E. Josefsen and R. Nilsson (2017). ”Kvinners saker? Om kjönn och sametingspolitikk” i Josefsen, Mörkenstam, Nilsson, Saglie (ed.) Ett folk, ulike valg. Sametingsvalg i Norge og Sverige, Oslo: Gyldendal Akademisk.

Nilsson R. and T. Möller (2016). ”Social tillit” i Nilsson, Mörkenstam, Dahlberg (ed.) Sametingsvalet 2013: Väljare, partier och media. Stockholm: Santérus förlag.

Nilsson, R., M. Jansson and S. Dahlberg (2016). ”Kön och Politik i Sametingsvalet” i Nilsson, Mörkenstam, Dahlberg (ed.) Sametingsvalet 2013: Väljare, partier och media. Stockholm: Santérus förlag.

Nilsson, R., U. Mörkenstam and R. Svensson (2016). ”Politiska skiljelinjer” i Nilsson, Mörkenstam, Dahlberg (ed.) Sametingsvalet 2013: Väljare, partier och media. Stockholm: Santérus förlag.

Fjellström, A-M, M. Knobloch, U. Mörkenstam and R. Nilsson (2016). ”Val- och partisystem” i Nilsson, Mörkenstam, Dahlberg (ed.) Sametingsvalet 2013: Väljare, partier och media. Stockholm: Santérus förlag.

Nilsson R. (2011). ”Exploateringar inom Sápmi – strategier för samhällsplanering och samisk markanvändning” i Tunón, H. (ed.). Reflektioner om en svensk tillämpning av Akwé: Kon-riktlinjerna. CBM:s skriftserie 54. Naptek, Centrum för biologisk mångfald, Uppsala.