Photo: Kheng guan Toh/Mostphotos
Photo: Kheng guan Toh/Mostphotos

 

Jämlikhetsskapande förebilder: Ett vinjettexperiment om effekten av symbolisk representation i USA och Sverige
Kåre Vernby
Vetenskapsrådet

En central idé inom både humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning är att marginaliserade  grupper kan bli stärkta, eller få ökad egenmakt, om de upplever att de är en del av ett inkluderande politiskt system. Med detta som utgångspunkt undersöker vårt projekt huruvida mångfald bland förtroendevalda med avseende på kön och minoritetsbakgrund bidrar till ökat politiskt deltagande och stärkt politisk självtillit bland marginaliserade grupper i USA och Sverige.   

Partnerskap och deltagande i implementeringen av Agenda 2030 och i den globala hållbarhetsstyrningen
Karin Bäckstrand och Aysem Mert
Formas

Agenda 2030 syftar till att uppnå de 17 globala målen genom globala partnerskap (Mål 17) och inkluderande samhällen (Mål 16), vilka båda är processmål med fokus på mekanismer för genomförande. Samhällsvetenskaplig miljöforskning visar på att hur privat-offentliga partnerskap och institutionella mekanismer för inkludering och representation genomförs i praktiken har avgörande betydelse för måluppfyllelse. En framgångsrik implementering av Agenda 2030 beror därför på effektiva och legitima partnerskap samt representativa, ansvarsutkrävande och transparenta mekanismer för deltagande av samhällets aktörer inom de sektorer som de globala målen täcker. Syftet med projektet är att undersöka hur dessa två processmål appliceras, och samverkar med ett urval av substansmål, hur de uppfattas och tolkas av olika samhällsaktörer, och hur detta i sin tur påverkar genomförande, effektivitet och legitimitet av Agenda 2030 i den globala hållbarhetspolitiken.

Vilken roll bör civilsamhällets aktörer spela för att demokratisera globala institutioner? En ´function sensitive´ approach
Eva Erman
Vetenskapsrådet

The project’s overall research question is: under what conditions do civil society actors contribute to the democratization of global governance institutions? This question is addressed by adopting a so-called ‘function-sensitive’ approach, which can handle the problems that are not solved by the transmission belt approach. A basic assumption of the function-sensitive approach is that the normative demands on civil society actors will vary depending on (a) what function they are supposed to play in the political process, and (b) how the body in which they perform this function is related to other bodies of the policy area in question.   

Nya projekt där forskare från Statsvetenskapliga institutionen ingår

Analysing the legitimacy of the EU in the context of multilevel governance
Soetkin Verhaegen (projekt hos Université catholique de Louvain - ISPOLE)
Chargé de recherches, awarded by the F.R.S.-FNRS

The project integrates the literatures on perceived legitimacy and multilevel governance to answer its guiding research question ‘to what extent and how do perceptions of legitimacy of EU, national and subnational governance levels interact?’. The project places the EU, national and the most relevant subnational level in EU member states at the centre, as questions about legitimacy are most apparent for these levels. A mixed-methods approach combining focus groups in Belgium and the Netherlands, the collection of original survey data in Belgium (in cooperation with the EOS RepResent project) and the analysis of quantitative survey data on all EU member states will be used to answer this question. It will be explored what citizens regard as relevant traits of legitimate governance and how this varies across governance levels, the linkages between perceptions of legitimacy of these levels will be shown and variation in citizens’ perceptions of legitimacy of each level, and their linkages will be explained.

Dilemman i rättssalen – hur domare praktiserar likhet inför lagen i svenska förvaltningsdomstolar
Livia Johannesson (projekt hos SCORE)
Vetenskapsrådet

Syftet med detta projekt är att undersöka hur förvaltningsdomare praktiserar principen om likhet inför lagen i sin dagliga verksamhet. Utgångspunkten för studien är att domare tvingas hantera olika former av dilemman som uppstår på grund av diskrepansen mellan de dömande praktiker som utgör grunden för deras dagliga arbete och de rättsliga ideal om objektivitet och opartiskhet som legitimerar deras arbete.   

Genus och nation i kalla krigets spår: Skapandet av ett svenskt militärt kulturarv
Maria Wendt, Cecilia Åse (huvudsökande) och Mattias Frihammar, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusstudier, och av Fredrik Krohn Andersson, Institutionen för kultur och estetik.
Riksbankens Jubileumsfond

I det här projektet undersöks senare års initiativ att bevara minnet av kalla kriget i Sverige. Det övergripande syftet är att undersöka hur nationell tillhörighet, medborgarskap och genus förhandlas när minnen av geopolitiska hot och rädsla etableras som kulturarv. Projektet utgår från fältarbeten på militära kulturarvsplatser som inkluderar offentliga muséer, turistanläggningar och informella bruk av övergivna militära inrättningar. Två forskningsfält, kritiska kulturarvsstudier och feministiska internationella relationer, kombineras.

Glokaliseringen av klimatstyrning: Rollen av integrerad styrning för en rättvis och legitim anpassning till klimatsäkerhetsrisker
Maria-Therese Gustafsson och Lisa Dellmuth (projektledare), Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer.
Formas

I projektet utforskas den såkallade ”glokaliseringen” av framväxande internationella styrmedel där global klimatstyrning får konsekvenser för lokal och nationell klimatanpassning. Projektet leds av Lisa Dellmuth, docent i Internationella relationer på Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer, och utvecklas i samarbete med Maria-Therese Gustafsson, doktor i Statsvetenskap (Statsvetenskapliga institutionen). I projektet kommer även två postdoktorer och en doktorand att medverka. Projektet är finansierat av Formas stora utlysning "Vägar framåt: Nationella forskningsprogrammet om klimat", och har beviljats 9,7 mkr. 

Mythbusting i en ding ding värld? En studie om informationskrigets mikropraktiker
Ola Svenionius (projektledare, FOI) och Ulrika Mörth
Myndigheten för samhälle och beredskap

Projektet syftar till att studera hur den faktagranskande enheten inom EU – t.ex. East StratCom Task Force - hanterar olika målkonflikter i arbetet med att bemöta falska nyheter och desinformation. En central utgångspunkt för projektet är dilemmat mellan en alltför 'smal' faktagranskning som riskerar att bli intetsägande och en alltför omfattande granskning som riskerar att tappa sin objektivitet. Utifrån intervjuer och deltagande observation studeras hur faktagranskningsenheten hanterar den grundläggande spänningen mellan objektivitet, effektivitet och åsiktsfrihet.

Samisk audiovisuell samling – filmer och teveprogram i arkiv och på webb
Ulf Mörkenstam och Ragnhild Nilsson tillsammans med professor Patrik Lantto (projektledare), Vaartoe – Centrum för samisk forskning, Umeå universitet.
Vetenskapsrådet

Projektets syfte är att skapa en infrastruktur för det samiska audiovisuella kulturarvet, som en del av det svenska kulturarvet. En viktig övergripande frågeställning är hur ett samiskt audiovisuellt kulturarv kan skapas när en så stor del av detta material är skapat av aktörer i och från det dominerande majoritetssamhället. Detta väcker centrala och komplicerade etiska frågor, vilket utgör en central del av detta projekt.

Social-ecological Analysis of gendered impacts from Marine Protected Areas – SEAgender
Lars Lindström och Maricela de la Torre Castro (projektledare), Naturgeografiska institutionen.
Vetenskapsrådet

As marine/coastal degradation increases, Marine Protected Areas (MPAs) are one of the most popular tools to curb the situation. MPAs are globally supported by States, managers and scientists. However, they are not completely unproblematic and to date gender analysis of their impacts are missing. Studies tend to focus on ecology and men dominated activities. This research will investigate the impacts of MPAs from a gender perspective (focus on men and women) and link to the SDG agenda. The research will create generic models of gender and MPAs and further, address 3 key questions about the gendered impacts of MPAs in 1) food security, 2) new job generation and 3) adaptive capacity to climate change. The social-ecological proposed research is multidisciplinary using methods like mapping and ecosystem sampling while the social aspects will be investigated with interviews and the diary method. Theoretically the research contributes to advances in gender, planning and marine conservation; as well as to principled governance.