Mansdominansen på det filmkulturella området är därmed problematisk. Vad får det för konsekvenser att en films budskap så ofta tillskrivs en manlig regissör medan kvinnor uppmärksammas för sina insatser framför kameran?

Film är en av vår tids centrala uttrycksformer. Liksom alla kulturyttringar bidrar film till att både spegla och forma våra uppfattningar om samhället och bidrar till det offentliga samtalet. Eftersom jämlikhet är centralt för publika diskussioner i en demokrati har det betydelse vem som får göra film och hur kvinnor och män gestaltas på vita duken. Mansdominansen på det filmkulturella området är därmed problematisk. Vad får det för konsekvenser att en films budskap så ofta tillskrivs en manlig regissör medan kvinnor uppmärksammas för sina insatser framför kameran?

I projektet kommer vi undersöka det filmkulturella området som ett system av representationer. I feministisk filmteori används begreppet representation för att undersöka hur kön och könsrelationer porträtteras i film. Men representation är också ett begrepp som används för att beskriva kvinnors närvaro i filmbranschen. Genom nedslag i den svenska filmhistorien syftar projektet till att undersöka kvinnors villkor på det filmkulturella området. Hur påverkar närvaron
av kvinnliga filmarbetare gestaltningen av kön på film? Under vilka förhållanden får kvinnors filmer tillträde till det offentliga rummet?

Internationellt finns det en rad studier som belyser både kvinnors villkor och enskilda kvinnor som gjort film. Men även om det finns ett antal viktiga studier av enskilda kvinnor i svensk filmhistoria, så saknas det forskning som tar ett helhetsgrepp på kvinnors utrymme inom och bidrag till svensk film. Detta tvärvetenskapliga projekt kombinerar feministisk teori med empirisk kunskap om film, politik och juridik för att kunna kartlägga villkoren för kvinnor som arbetar med film och hur kvinnornas eget agerande påverkar och förändrar filmkulturen.

Projektet består av två delstudier. Den första undersöker kopplingen mellan kvinnors närvaro i filmbranschen, gestaltningen av kvinnor och relationen mellan kvinnor och män i dokumentärer och spelfilm från 1963, då filmavtalet slöts, till 2016. Studien diskuterar hur kvinnor i filmbranschen organiserat sig och ställt krav och hur politiken förändrat villkoren för kvinnors filmskapande exempelvis genom inrättandet av en statlig filmskola 1964 och senare genom olika
jämställdhetssatsningar. Vi undersöker också hur kulturella och politiska strömningar har påverkat kvinnors filmskapande. Hur skiljer sig bilderna av kvinnor och könsrelationer i kvinnors filmer som producerades under 1960- och 70-talen influerade av andra vågens feminism från senare filmer som påverkats av kritiken mot att se kvinnor som en enhetlig grupp?

Den andra delen undersöker vilka representationer av kvinnor och könsrelationer som når publiken och därmed det offentliga samtalet. Distributörer och biografägare påverkar vilka bilder som förmedlas och kontexten som de förmedlas i. Liksom resten av filmbranschen råder här mansdominans, men i filmens barndom på 1910- och 20-talen fanns också många kvinnliga biografägare: vilken betydelse hade de? Här undersöks också betydelsen av kontrakt och lagar och
hur de påverkar vilka gestaltningar som faktiskt blir en del av filmen, och på vilka villkor filmerna når en publik. Vilka juridiska möjligheter hade exempelvis Harriet Andersson att bestämma över den bild som spreds av henne och som kom att representera den svenska synden när Sommaren med Monica gick upp på biograferna 1953? Denna delstudie sträcker sig över hela 1900-talet.

Sammantaget möjliggör detta multidisciplinära projekt en analys av kopplingar mellan kvinnorsnärvaro, deras arbetsvillkor i filmkulturen, hur kön representeras på film och möjligheten att nå ut till en publik. På så sätt kommer projektet bidra med en avgörande pusselbit till den svenska filmhistorien.

Kontaktperson: Maria Jansson