Bra träffbild, fast utanför tavlan - en ESO-rapport
om EU:s strukturpolitik
Förord
Sverige är sedan fem år medlem i
EU. För ESO har det därför blivit nödvändigt
att i våra granskningar och rapporter väga in och
beakta konsekvenserna av att Sverige tillhör den europeiska
unionen. - - - -
ESO planerar därför att i en rad
rapporter ta upp och granska EU - dess politik, resurs- och budgetsystem
m.m. Den första rapporten är nu klar och handlar om
EU:s strukturpolitik. Den har skrivits av Daniel Tarschys, professor
i statsvetenskap vid Stockholms universitet och tidigare bl.a.
generalsekreterare vid Europarådet i Strasbourg.
I rapporten beskrivs hur EU:s nuvarande
strukturpolitik steg för steg har vuxit fram genom olika
politiska paket, till följd av kompromisser i samband
bl.a. med att nya medlemsstater tillkommit. Rapporten är
också den första läroboken på svenska
om strukturpolitikens framväxt och successiva förändring.
- - - - -
Trots att mycket stora resurser satsats på strukturpolitiken genom åren
- även på utvärderingssidan - är det förvånansvärt
hur lite vi fortfarande vet om vad strukturstödet egentligen betyder
för ett lands ekonomiska tillväxt och välfärd.
Helt uppenbart har många mindre separata insatser varit mycket
framgångsrika. Mycket har åstadkommits på mikronivå.
Däremot vet vi inte om det finns något samband mellan dessa
framgångar och det övergripande målet för strukturpolitiken
att åstadkomma konvergens eller utjämning mellan olika regioner
och länder i EU. Några tydliga konvergenseffekter har inte
kunnat påvisas.
Mot den bakgrunden är rimligt att ställa frågan om vi
skall fortsätta med den europeiska strukturpolitiken i dessa nuvarande
utformning. Stöden har hittills framför allt fungerat väl
som konfliktdämpare mellan medlemsstaterna. Detta är ett behov
som i dag kanske kan betraktas som överspelat när det gäller
de nuvarande 15 medlemsländerna.
Alternativet att både gamla och nya medlemsländer skulle erhålla
strukturstöd i samma utsträckning som med nu gällande
regler kan bli, en mycket dyr lösning. En möjlighet skulle
därför kunna vara att strukturstödet i första hand
riktas till de nya medlemsstaterna.
Innehåll
1 Sammanfattning
2 Inledning
3 En översikt av strukturpolitiken
3.1 Strukturpolitiken intill år 1999
3.2 Strukturpolitiken från år 2000
4 Tre perspektiv på strukturpolitiken
4.1 De officiella kärnsyftet: att minska klyftorna
inom unionen
4.1.1 Hur vet man om en politik är framgångsrik?
4.1.2 Vilka klyftor är det som ska överbryggas?
4.1.3 Har skillnaderna minskat?
4.1.4 Strukturpolitikens inverkan på konvergensen
4.2 Strukturpolitiken som medel för att underlätta europeisk
integration
4.2.1 Det första problemområdet: Syditalien
4.2.2 Nedläggningen av de vallonskagruvorna
4.2.3 Storbritanniens inträde i gemenskapen
4.2.4 Det integrerade medelhavsprogrammet
4.2.5 Nord-syd-konflikter kringjordbrukspolitiken
4.2.6 Den inre marknaden
4.2.7 Den monetära unionen
4.2.8 Nordutvidgningen
4.2.9 Östutvidgningen
4.2.10 Agenda 2000
4.2.11 Avslutning
4.3 Strukturpolitiken som medel för sektorspolitik och institutionell
utveckling
4.3.1 Institutionerna och strukturpolitiken
4.3.2 Sektorerna och strukturpolitiken
5 Strukturpolitiken och framtiden
5.1 Strukturpolitiken inför utvidgningen
5.2 Strukturpolitiken och EU:s övriga politiska mål
Referenser
Bilaga 1 Strukturstöden under perioden
2007 - 2013
Marja Lemne
Bilaga 2 Irland - från bidragsmottagare
till tillväxtmotor
Viviann Gunnarsson
English summary
ESO:s rapporter
Hela
ESO-rapporten
|
