Svensk forskningspoliti
I dagens kunskapssamhälle anses
forskningen vara av central betydelse för utvecklingen -- ekonomiskt,
socialt, kulturellt och politiskt. Politikerna ser forskningspolitiken
som ett viktigt redskap vid utformningen av framtiden. I Sverige
har statsmakterna under senare år gjort stora ansträngningar
att formulera en sammanhållen, nationell forskningspolitik.
Hur har denna politik vuxit fram? Hur har den
hittills lyckats? I boken skildras den svenska forskningspolitikens
utveckling från 1940-talet och framåt, med tyngdpunkten
lagd vid de senaste årens utveckling. Mot bakgrund av vunna
erfarenheter och en principiell diskussion om forskningsområdets
särdrag ges också några hållpunkter för
en framtida, mer realistisk svensk forskningspolitik.
Boken vänder sig i första hand till
alla som är intresserade av forskning och forskningspolitik,
men den kan också ses som ett inlägg i den allmänna
debatten om den offentliga politikens möjligheter och gränser.
Bokens ämne och breda uppläggning gör den vidare
lämplig för användning i högskoleundervisningen.
Rune Premfors är docent i statsvetenskap
vid Stockholms Universitet och sedan flera är verksam inom
Gruppen för högskole- och forskningspolitiska studier.
Förord
Förkortningar
1 Inledning 7
2 Den gamla forskningspolitiken 11
Före andra världskriget - Forskningspolitikens genombrott
- Andhämtningspaus och förnyad expansion - Forskningsberedningen
- Sektorsforskningsprincipen blir forskningspolitisk doktrin - Universitets-
och högskolepolitiken - Industri-FoU - Kritiken breddas men
regeringen står fast - Sammanfattning
3 Den nya forskningspolitiken: Genombrottet och första steget
25
Högskolereformen - Forskningsrådsreformen - Den nya forskningspolitiken
tar form - Det nya forskningsklimatet - En mellanproposition och
nya utredningar - Regeringskansliets beredning av forskningspropositionen
- Regeringens proposition 1981/82:106 om forskning - Forskningspropositionen
i riksdagen - Sammanfattning
4 Den nya forskningspolitiken: Andra steget 45
Planeringsmodellen - Regeringsuppdraget - Sektorsorganen långtidsbedömer
- Högskolan kommenterar - UHÄ infogar - Regeringskansliet
bereder - Riksdagen beslutar - Sammanfattning
5 Organisation, styrformer, beslutsfattande 95
Forskningspolitisk organisation - Grundläggande styrformer
i FoU-systemet - Forskningspolitiskt beslutsfattande - Sammanfattning
6 Forskningspolitikens möjligheter och gränser
Den nya forskningspolitiken: En rekapitulation - Forskningspolitikens
gränser - En nygammal forskningspolitik
Notförteckning Litteraturförteckning
111
|