Sammanlagt har 21 ledande större forskningsområden identifierats. Det är områden som anses representera kraftiga forskningsmiljöer som är väl fungerande och fokuserade. Gemensamt för dem är att de förutom att uppfylla kriteriet hög vetenskaplig kvalitet även utmärkts av betydande externa anslag och att de utgör en större forskarmiljö.

Fakultetsnämnden har dessutom identifierat 17 ledande mindre forskningsområden och framtidsområden varav två finns vid Statsvetenskapliga institutionen. Områdena är Feministiska och kritiska studier i statsvetenskap samt Politik och lärande om miljö.

Globala och regionala styrformer

Statsvetenskapliga institutionens forskning om internationellt samarbete, transnationella relationer, regional integration och global demokrati har sedan 2012 samlats inom forskningsområdet ”Global and Regional Governance”. Forskningsområdet vidareutvecklar den existerande miljö inom temat transnationella aktörer och globala styrformer, som 2010 blev utsedd till ledande forskningsområde vid Stockholms universitet.
 

InRights – Utmaningar för demokratiska rättigheter och inkludering

Forskningsområdet utgår från de nya politiska utmaningar som globaliseringen har fört med sig på nationalstatlig nivå. Det handlar om nya omjämlikheter och mönster för hur politiska och sociala rättigheter fördelas bland samhällets medlemmar. Forskargruppen har en bred nationell och internationell samverkan och publicering, samt en god förmåga att få externa forskningsbidrag.


Feministiska och kritiska studier i statsvetenskap

Forskargruppen förenar ett genusperspektiv med klassiska statsvetenskapliga problemområden och begrepp. Detta gör gruppen till en unik vetenskaplig miljö. Viktiga forskningsområden är politisk representation, sexualitet och reproduktion, våld och säkerhet samt globalisering. Gruppens forskare ingår i ett antal olika nationella, nordiska och internationella samarbeten.


Politik och lärande om miljö

Inom forskningsområdet bedrivs forskning inom tre delområden: global miljöpolitik, jämförande miljöpolitik, samt lärande och deltagande i naturresursförvaltning på lokal nivå. Forskningsområdet har genomgått en expansiv fas de senaste åren i termer av forskningsanslag, inrättandet av en professur i samhällsvetenskaplig miljöforskning, och antalet aktiva forskare.