1. Internationell politisk teori
  2. Politiskt beteende och partier
  3. Att undervisa politik
  4. Demokrati, medborgarskap och politiska regimer
  5. Europeisk politik i tider av kris – vart är EU på väg?
  6. Feminism, makt och politik
  7. Global Governance
  8. Demokratins semantik
  9. Ideologikritik
  10. Konkurrens och marknadsanpassning i offentlig förvaltning
  11. Miljöpolitik
  12. Politisk teori
  13. Skilda perspektiv på internationell säkerhet
  14. Statsförvaltning i förändring
  15. Demokrati, flerdimensionella (o)jämlikheter och samtida politiska omvandlingar

Om du har frågor om abstrakt och inlämning av papper kontakta den ansvarige för arbetsgruppen

1. Internationell politisk teori

Arbetsgruppsansvariga: Jens Bartelson och Petter Narby, Lunds universitet, och Magnus Reitberger (magnus.reitberger@statsvet.su.se), Stockholms universitet

Traditionellt har studiet av internationella relationer dominerats av empiriskt förklarande teoribildning, samtidigt som studiet av normativ politisk teori fokuserat på inrikespolitiska förhållanden och den suveräna staten. Globaliseringen och det kalla krigets slut har dock möjliggjort en snabb tillväxt av forskningsfältet internationell politisk teori, där studiet av internationella relationer i ökad grad fokuserar normativa frågor och den normativa statscentrerade teoribildningen utsträcks till den internationella arenan. Detta utsträckande har i sin tur inneburit ett ifrågasättande av många viktiga grundantaganden i normativt politiskt tänkande.

Denna arbetsgrupp är tänkt att fokusera tre problemområden i samtida internationell politisk teori: krig och mellanstatliga konflikter; internationell distributiv rättvisa; samt transnationell demokratiteori. I arbetsgruppen välkomnas bidrag med så väl normativ som idé- och begreppshistorisk/textanalytisk inriktning och bidrag av så väl teoretisk som tillämpad karaktär.

Om ni vill lägga fram ett papper i vår workshop önskar vi ett abstract senast den 16 septmber för att underlätta vår planering. Färdiga papper cirkuleras till övriga deltagare senast den 23 september.

 Schema, Internationell politisk teori (126 Kb)

2. Politiskt beteende och partier

Arbetsgruppsansvariga: Magnus Hagevi och Mattias Gunnarsson, Linnéuniversitetet och Jenny Madestam (jenny.madestam@statsvet.su.se), Stockholms universitet

Denna arbetsgrupp välkomnar papper om partier, väljare och politiker. Ambitionen är att föra samman forskare med intresse i alla eller något av dessa områden. Fokus kan t.ex. vara politiska förändringsprocesser med utgångspunkt i partistrategier, ideologier eller väljarbeteende. Partiforskning söker ofta förklaringar inom partierna eller i partiernas strategiska beteende medan forskning på medborgarnivå ofta förklarar förändringar i termer av partiernas anpassning till nya strömningar bland väljarna. Arbetsgruppen ser fram emot bidrag med olika utgångspunkter som rör dessa två olika perspektiv. I gruppen behandlas dels analyser av partier respektive politiskt beteende, dels analyser där dessa forskningsinriktningar kopplas samman. Politiska partier och politiskt beteende kan studeras i komparativt perspektiv och i enskilda politiska system. Intresset för politiska partier kan beröra komparationer eller fallstudier av en eller flera partiorganisationer eller partisystem. Politiskt beteende kan studeras såväl på mass- som elitnivå. Forskning utifrån olika teoretiska utgångspunkter, liksom skilda sociologiska eller psykologiska ansatser som rör politisk kultur, politisk socialisation med mera, är välkommet.

 Schema, Politiskt beteende och partier (181 Kb)

3. Att undervisa politik

Arbetsgruppsansvariga: Göran Bergström (goran.bergstrom@statsvet.su.se) och Maria Wendt, Stockholms Universitet, och Jörgen Johansson, Halmstad högskola

Arbetsgruppen kommer att vara öppen för att en bred diskussion om frågor kring pedagogik och innehåll i statsvetenskap och samhällskunskap. Workshopen består av tre separata delar:

  • Pedagogik och politik: Vi välkomnar papers och/eller presentationer som handlar om pedagogiska utmaningar och problem inom ämnet eller som diskuterar skilda pedagogiska försök/innovationer. Vi planerar ett temanummer om pedagogiska frågor i Statsvetenskaplig tidskrift utifrån papers som presenteras i arbetsgruppen.
  • Diskussion av Samhällskunskapsämnet inom lärarutbildningen: Detta har alltid kännetecknats av betydande variationer mellan olika lärosäten. Den nya lärarutbildningen, men också förändringar i gymnasieskolans kursplaner innebär utmaningar för ämnet. Vilka förändringar har genomförts vid olika lärosäten? Kännetecknas ämnet fortfarande av betydande skillnader, både avseende innehåll och undervisning?
  • Paneldiskussion om styrning och utbildning: Vad gör utvärderingarna (som HSV:s) med vår utbildning? Hur påverkas innehåll och pedagogik?

Onsdagen 2 oktober 15.30 - 17.00


Nu har det gått ett tag sedan resultaten från HSVs utvärdering av
ämnet statsvetenskap presenterades. Men vad hände med resultaten och vad var det egentligen som utvärderades? Hur har de använts för att kvalitetssäkra utbildningen vid olika lärosäten? Hur påverkar den här typen av utvärderingar innehållet i utbildningen och pedagogiken?
Välkommen till en paneldiskussion som öppnar såväl för konkreta
frågor om hur utbildningen i statsvetenskap kommer att påverkas av den
senaste utvärderingen som mer generella frågor om utvärderingar som styrinstrument inom högskolevärlden.

I panelen
Lena Sjöberg, lektor i utbildningsvetenskap, Högskolan i Väst
Göran Sundström, docent, Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms
universitet
Jonas Hinnfors, professor, Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs
universitet
Moderator: Maria Jansson, lektor, Statsvetenskapliga institutionen,
Stockholms universitet
För mer information kontakta maria.jansson@statsvet.su.se

 Schema, Att undervisa i politik (138 Kb)
 

 Att undervisa i politik, program och information (138 Kb)

4. Demokrati, medborgarskap och politiska regimer

Arbetsgruppsansvariga: Elin Bjarnegård, Uppsala universitet, Sara Bondesson, Försvarshögskolan, Eva Hansson (eva.hansson@statsvet.su.se) och Michele Micheletti, Stockholms universitet

Begrepp som medborgarskap och demokratisering har många olika innebörder. De berör hur medborgare behandlas, hur staten konceptualiserar medborgarskap, olika aspekter av civilsamhället, politisk kultur, socialt deltagande, politiskt deltagande, ansvarsutkrävande och legitimitet. Hur stater svarar på krav för att vidga medborgarskapet utgör en del av forskningsfältet om demokratisering, regimförändringar och statliga omvälvningar. I alla stater – såväl auktoritära regimer som etablerade demokratier – pågår en kontinuerlig utveckling av förståelsen för och praktiker kring medborgarskap, som antingen kan introducera eller fördjupa demokratiska värden eller verka i motsatt riktning. Denna workshop vill ha uppsatser som berör relationen mellan medborgarskap och demokratisering och/eller regimförändring. Uppsatser kan fokusera på medborgares roll i kampen för demokratisering eller hur förändring av politiska regimer påverkar etablerade diskurser kring medborgarskap. Vi välkomnar uppsatser som fokuserar på hållbar demokratisering, den roll som sociala klyftor spelar, hur resurser fördelas, relationen mellan genus och/eller etnicitet och demokratiseringsprocesser, formerande av medborgarskap, den roll som externa faktorer spelar i att utlösa demokratisering, samt utmaningar av auktoritära politiska ordningar. Uppsatser kan behandla medborgarskap och demokratisering teoretiskt och/eller empiriskt, i fallstudier eller jämförande studier, genom att studera olika typer av politiska strider eller policies.

 Schema, Democratization, citizenship and political regimes (126 Kb)

Till toppen

5. Europeisk politik i tider av kris – vart är EU på väg?

Arbetsgruppsansvariga: Tyra Hertz och Ulrika Mörth (ulrika.morth@statsvet.su.se), Stockholms Universitet, och Daniel Naurin, Göteborgs universitet

Vi välkomnar alla papper som analyserar europeisk politik i bred mening. Det kan handla om analyser av politikområden, politiska beslutsprocesser, EU:s institutioner eller länderstudier. Vi välkomnar särskilt papper som analyserar de senaste årens kriser i Europa som ställt EU och dess medlemsstater inför en rad ödesfrågor; Vilka är de politiska och sociala effekterna av krisen i Europa? Hur kan man hantera den ekonomiska krisen utan att samtidigt försvaga EU:s demokratiska legitimitet? Vilket stöd har medlemsregeringarna inom sina respektive länder för att skapa en mer centraliserad ekonomisk politik inom EU? Hur påverkar eurogruppens fördjupade samarbete EU? Vilka eventuella konstitutionella förändringar kommer att krävas framöver för att säkerställa en gemensam ekonomisk politik inom unionen? Hur ser framtiden ut för Storbritanniens EU-medlemskap? Hur påverkas EU:s roll i världen och vilka andra politiska processer i Europa skyms av krisen?

Kontakta Ulrika Mörth (ulrika.morth@statsvet.su.se) senast 1 september om du vill vara med i gruppen

 Europeisk politik i tider av kris - vart är EU på väg? (385 Kb)

6. Feminism, makt och politik

Arbetsgruppsansvariga: Maria Jansson (maria.jansson@statsvet.su.se) Stockholms universitet, Elisabeth Olivius, Umeå universitet och Malin Rönnblom, Umeå och Karlstads universitet

Maktbegreppet inom forskning om kön och politik kan definieras och användas på många olika sätt. Intersektionell kritik och Foucaultinspirerade maktanalyser samsas med förståelser av formell och institutionell makt. Olika sätt att se på makt får betydelse för vad som studeras, hur det studeras och vilka forskningsresultat som kan presenteras. Denna arbetsgrupp välkomnar papper som behandlar feminism, makt och politik i dess bredaste bemärkelse. Förhoppningen är att olika teoretiska och empiriska fokus ska ge inspirerande diskussioner och konstruktiva synpunkter på de papper som läggs fram, men också om olika inriktningar inom den statsvetenskapliga feministiska forskningen. Förutom att diskutera papers kommer ett samtal om maktperspektiv och metodologi vara ett inslag i arbetsgruppens program.

Om du vill lägga fram ett papper i workshopen vill vi av planeringsskäl ha ett abstract senast den 1 september. Skicka abstract till maria.jansson@statsvet.su.se
Färdiga papper cirkuleras senast den 23 september.
Frågor? Hör av dig till någon av oss!

Med vänliga hälsningar,
Maria Jansson, Elisabeth Olivius, Malin Rönnblom

 Schema, Feminism, makt och politik (92 Kb)

 

Till toppen

7. Global Governance

Arbetsgruppsansvariga: Magdalena Bexell, Lunds universitet, Magnus Lundgren och Jonas Tallberg (jonas.tallberg@statsvet.su.se), Stockholms universitet

Denna arbetsgrupp kommer att ta sig an källorna till, formerna för, och konsekvenserna av global governance. Framväxten av governance bortom nationalstaten är en av de främsta politiska utvecklingstrenderna under de senaste sextio åren. Medan den tidiga efterkrigsperioden såg etablerandet av ett stort antal inflytelserika internationella organisationer, har de senaste decennierna medfört en framväxt av mer komplexa governance-arrangemang, som inkluderar såväl offentliga som privata aktörer. Centrala teman för arbetsgruppen kommer att vara frågor om makt, effektivitet, reglering, legitimitet och demokrati i global governance, såväl som interaktionen mellan stater, internationella organisationer, icke-statliga organisationer och näringslivsaktörer. Empiriskt välkomnar arbetsgruppen bidrag som berör global governance inom en bred uppsättning områden, däribland handel, utveckling, säkerhet, mänskliga rättigheter, jämlikhet och regional integration. Teoretiskt är arbetsgruppen öppen för bidrag präglade av både positiva och normativa ansatser i studiet av global governance. Metodologiskt uppmuntrar den både kvantitativt och kvalitativt orienterade papper.

 Schema, Global Governance (54 Kb)

8. Demokratins semantik

Arbetsgruppsansvariga: Peter Hallberg, Malmö högskola och Jussi Kurunmäki (jussi.kurunmaki@statsvet.su.se), Stockholms universitet

Inom det vetenskapliga studiet av politik har demokratibegreppet varit ständigt aktuellt och behandlats framförallt från institutionella eller normativa synvinklar. Studier av hur begreppet använts inom ramen för retoriska strategier och argumentation har däremot varit relativt få. Ordet demokrati har, kan man generellt säga, ofta lämnats oproblematiserat när fenomenet demokrati underkastats analys. Vi menar att demokrati är ett alltför viktigt begrepp för att undersöka enkom på ett indirekt sätt. Inom den politiska retoriken har t.ex. demokrati ofta använts som ett nyckelbegrepp ägnat att övertyga väljare att stödja också omstridda policies. Dess lingvistiska elasticitet har möjliggjort ett otal kreativa bruk av en idé som antas vara allmänt vedertagen. Fria översättningar, användningar av synonymer, derivativer eller kompositer, liksom överföringar av ordet från etablerade till nya kontexter, är alla tekniker som mycket väl kan förklara begreppets överlevnad och spridning. Syftet med den här panelen är att belysa sådana diskursiva bruk av demokratibegreppet. Dessa kan göra sig gällande i politiska tal, teoretiska arbeten, media eller andra skriftliga, visuella eller muntliga källor, såväl i förfluten tid som i vår egen. I detta sammanhang kan lingvistiska studier av begreppet som bedrivs jämsides studier av användarnas bevekelsegrunder inom de politiska kontexter inom vilka de verkar och gentemot de konventioner de formuleras alstra ny kunskap om begreppets räckvidd och förändring. Vi välkomnar särskilt bidrag som uppmärksammar demokratins lingvistiska dimension och dess politiska och historiska beroendeförhållanden.

9. Ideologikritik

Arbetsgruppsansvariga: Charlotte Fridolfsson, Linköpings universitet, Per-Anders Svärd och Katharina Tollin (katharina.tollin@statsvet.su.se), Stockholms universitet

”Det som måste förklaras”, skrev Wilhelm Reich på 1930-talet, ”är inte det faktum att en människa som är hungrig stjäl, eller det faktum att en människa som är exploaterad strejkar, utan varför majoriteten av de hungriga inte stjäl och varför majoriteten av de exploaterade inte strejkar.” Det är inget mysterium att makthavare och privilegierade minoriteter ofta föredrar den rådande ordningen inom kulturen, politiken och ekonomin. Det är svårare att se varför andra grupper, ibland till och med en majoritet, accepterar etablerade institutioner och strukturer som inte gynnar dem eller till och med går emot deras egna intressen. Ända sedan 1550-talet, då Étienne de la Boétie ställde frågan ”varför accepterar vissa människor frivilligt sin underkastelse?”, har kritiska samhällsteoretiker kämpat för att presentera en lösning på denna gåta. Många förklaringar har hänvisat till något som kallats ”ideologi”. Men vad är ideologi? Hur verkar ideologin och hur kan den studeras? Och hur kan förtryckande ideologiers grepp utmanas och brytas?

Denna arbetsgrupp välkomnar uppsatser med ideologikritiska ambitioner, teoretiskt såväl som empiriskt orienterade, och grundade i (men inte begränsade till) de marxistiska, postmarxistiska, feministiska, postkoloniala och psykoanalytiska tolknings- och forskningstraditionerna.

Till toppen

10. Konkurrens och marknadsanpassning i offentlig förvaltning

Arbetsgruppsansvariga: Matilde Millares, Stockholms universitet, Elin Wihlborg, Linköpings universitet och Urban Strandberg (urban.strandberg@gu.se), Göteborgs universitet

Arbetsgruppens intresse kretsar kring den marknadsanpassning av offentlig sektor som skett sedan början av 1980-talet, och vad den har haft och har för konsekvenser för centrala välfärdsområden som skola, vård och omsorg. Många verksamheter i både kommuner och landsting karakteriseras av olika mer eller mindre marknadslika lösningar för organisering och styrning. Utvecklingen, som skett med ökad intensitet och omfattning under de senaste tio åren, manar till en rad angelägna frågor ur ett statvetenskapligt perspektiv, som bl.a.: Vad betyder marknadsanpassningen för centrala demokratiska värden så som likabehandling, öppenhet, professionell integritet? Vilka föreställningar om välfärdens centrala aktörer växer fram i dessa ”nya” modeller när det gäller t.ex. medborgaren, kunden, brukaren, politikern, professionen, byråkratern och företagaren?

Vi efterlyser både empiriska och teoretiska uppsatser kring dessa problem, gärna med jämförande ambitioner. Arbetsgruppen välkomnar såväl regelrätta papers som korta och spontana tankepapper.

 Schema, Konkurrens och marknadsanpassning i offentlig förvaltning (210 Kb)

11. Miljöpolitik

Arbetsgruppsansvariga: Andreas Duit (andreas.duit@statsvet.su.se), Karin Bäckstrand (Lunds universitet) och Matilda Valman (SU)

Det statsvetenskapliga studiet av miljöpolitik omfattar idag allt från lokala naturresurshanteringsfrågor till styrning av globala naturliga system inom internationella organisationer. Denna arbetsgrupp söker avspegla denna ämnesmässiga mångfald och inbjuder därför papper som på något sätt analyserar politiska processer och dynamiker kopplade till miljöproblem. Av särskilt intresse är papper som behandlar och problematiserar internationella organisationers, statens, civilsamhällets, och individers respektive roller, villkor, och möjligheter inom den miljöpolitiska sfären. Arbetsgruppen välkomnar både teoretiska och empiriska papper.

12. Politisk teori

Arbetsgruppsansvariga: Jasmina Nedevska och Jouni Reinikainen (jouni.reinikainen@statsvet.su.se), Stockholms universitet, och Jörgen Ödalen, Linköpings universitet

Till denna arbetsgrupp välkomnas både texter som på olika sätt tillämpar politisk teori i empiriska undersökningar och arbetspapper som är mer renodlat teoretiska. Det förra inkluderar bland annat analys av politisk text, debatt eller en policyutveckling ur ett idéperspektiv; idékritik av positioner och texter i samhällsdebatten; samt härledning av de konkreta policyimplikationerna av en normativ teori i en politisk fråga. Det senare inkluderar bland annat studiet av politiska begrepp och idéer analytiskt eller begreppshistoriskt; samt normativ argumentation kring teman som demokrati, frihet, makt, rättvisa, etc. Arbetsgruppen baseras på en bred förståelse av vad som är politisk teori och ambitionen är att möjliggöra ett fruktbart utbyte mellan de olika sätten att använda politisk teori i statsvetenskaplig forskning.

Texterna till PT-workshopen kommer att distribueras per mejl. Vänligen mejla din text till jouni.reinikainen@statsvet.su.se senast 25/9.

 Schema, Politisk teori (417 Kb)

Till toppen

13. Skilda perspektiv på internationell säkerhet

Arbetsgruppsansvariga: Idris Ahmedi, Stockholms universitet, Linus Hagström, Utrikespolitiska institutet och Jan Hallenberg (jan.hallenberg@fhs.se), Försvarshögskolan

Vi i arbetsgruppen välkomnar alla papper som analyserar internationell säkerhet i en bred mening. Det kan handla om diskussionen om global maktförskjutning, om pågående krig och konflikter, om olika strategier för att bemöta hotet från den transnationella terrorismen eller om svensk säkerhet. Gruppen är öppen för olika teoretiska, metodologiska och empiriska bidrag. Papper som anlägger ett genusperspektiv på internationella frågor och konflikter välkomnas.

Ett spår som kan vara av intresse är den diskussion som har förts under senare år om hur USA:s globala ställning kan vara på väg att urholkas medan Kinas inflytande ökar: Hur kan en sådan utveckling tänkas påverka internationell säkerhet? Och vilka är riskerna för att meningsskiljaktigheterna mellan Kina och andra asiatiska länder övergår i konflikt? Vi mottar gärna studier av kriget i Irak eller i Afghanistan. Likaså finns många frågor om ”kriget mot terrorismen.” Hur fördes det under George W. Bush presidentskap och vilka är skillnaderna och likheterna mellan hans strategi och president Obamas? Var går gränserna för vilka motåtgärder som är legitima för att bekämpa terrorism?

 Information om inlämning av papper (485 Kb)

 Schema, Skilda perspektiv på internationell säkerhet (813 Kb)

14. Statsförvaltning i förändring

Arbetsgruppsansvariga: Göran Sundström (goran.sundstrom@statsvet.su.se), Stockholms universitet och Anders Ivarsson Westerberg, Södertörns högskola

Under de senaste decennierna har svensk offentlig förvaltning genomgått omfattande förändringar. Det gäller inte minst centralförvaltningen. De statliga myndigheterna har blivit färre men större, ett antal nya små analysmyndigheter har skapats, ledningsformerna har förändrats, nya interna styrformer har prövats samtidigt som relationerna gentemot det omgivande samhället har förändrat karaktär. Allt mer statlig verksamhet sköts tillsammans med, eller upphandlas av, företag och intresseorganisationer. Många statsanställda ägnar också en betydande del av sin arbetstid åt EU och annat internationellt arbete samtidigt som kraven på styrning och övervakning av kommunal verksamhet har stärkts. Förändringarna har i forskning och förvaltningspolitik fångats i begrepp som governance, nätverksförvaltning, gransknings- eller utvärderingssamhället, soft law, europeisering, företagisering och marknadisering. Vad vet vi egentligen om dessa förändringar? Hur kan reformerna beskrivas och förstås? Och vad har de inneburit för centrala värden som politisk styrbarhet och kontroll, ansvarsutkrävande, rättssäkerhet, effektivitet, professionalitet, integritet, förtroenden, lojaliteter?

Denna arbetsgrupp fokuserar på forskning om statsförvaltningen och dess förändring. Vi välkomnar både empiriska och teoretiska uppsatser kring detta ämne.

Om du vill lägga fram ett papper i workshopen vill vi ha ett abstract senast den 4 september. Färdiga papper cirkuleras senast den 23 september. Abstract skickas till Göran Sundström (goran.sundstrom@statsvet.su.se) och Anders Ivarsson Westerberg (anders.ivarsson.westerberg@sh.se). Frågor? Hör av er till Göran Sundström.

 Schema, Statsförvaltning i förändring (180 Kb)

 

15. Demokrati, flerdimensionella (o)jämlikheter och samtida politiska omvandlingar

Arbetsgruppsansvariga: Lenita Freidenvall (lenita.freidenvall@statsvet.su.se), Stockholms universitet, Ann Cathrine Jungar, Södertörns högskola, Lily Lanefelt och Ovidiu Cristian Norocel, Stockholms universitet

Workshopen fokuserar på att undersöka hur demokratiska institutioner hanterar aktuella frågor avseende mångfald och flerdimensionella (o)jämlikheter som uppstår i skärningspunkten mellan genus, etnicitet, ras, sexualitet och religion och i samband med nutida politiska omvandlingar. Temat omfattar ämnen och processer på lokal, statlig och transnationell nivå i förhållande till konstitutionella och rättsliga reformer – eller avsaknad av reformer – inom den offentliga sfären och civilsamhället, politiskt beslutsfattande, politiska partier och politiskt deltagande och representation. Centrala frågor om medborgarskap och tillhörighet som följer av denna agenda avser också de utmaningar som en inkluderande demokrati ställs inför till följd av den ökade spridningen av nyliberalism och nya former av politisk konservatism och populism. Workshopen syftar till att behandla deskriptiva, förklarande och normativa frågor som nuförtiden aktualiseras av mångfaldens och de flerdimensionella (o)jämlikheternas politisering. Vilka konsekvenser har nyliberala, konservativa och populistiska ramverk haft för utformningen och genomförandet av demokratiskt inkluderande mångfald och jämställdhetspolitik? Hur hanterar politiska institutioner de utmaningar som tillkommit den etablerade jämlikhets- och jämställdhetspolitiken av konservativa samhälleliga konstellationer och politiska partier? Hur bör staten hantera sådana utmaningar?

Till toppen