Hans Agné

F.D., universitetslektor
Ph.D., Senior Lecturer

E-mail: hans.agne@statsvet.su.se

The Founding of Legitimate States: The Problem of External Constituent Powers  

Svensk sammanfattning:

För att precisera när en stat är legitim har man inom den politiska teorin ofta intresserat sig antingen för politiska beslutsprocesser eller för innehållet i politiska beslut. Fri opinionsbildning och allmän rösträtt är exempel på vad många uppfattar som viktiga inslag i en legitim beslutsprocess. Jämlikhet och respekt för mänskliga rättigheter är exempel på vad många uppfattar som legitima innehåll I politiska beslut.

Det finns emellertid också en tredje legitimitetsteori som rönte stor uppmärksamhet under framväxten av de europeiska nationalstaterna, men som till stor del har ignorerats när dessa politiska enheter varit förhållandevis stabila. Denna teoritradition behandlar det sätt på vilket en stat måste uppkomma för att vara legitim. Här har man exempelvis antagit att den grupp av människor som ska grunda en legitim stat måste förenas av en gemensam nation, eller att en legitim stat måste grundas på fria beslut av enskilda individer.

I detta projekt vill jag återknyta till denna ofta bortglömda tradition inom den politiska teorin och ställa den inför ett problem som är särskilt framträdande i vår egen tid, nämligen försöken att skapa legitima – ’demokratiska’ – stater genom att yttre makter blandar sig i bildandet av dem. Sedan kalla krigets slut, och framförallt efter 11 september 2001, har detta blivit ett allt vanligare fenomen inom världspolitiken. USAs agerande i Irak och Afghanistan är ett exempel och FNs administration av Kosovo och Öst Timor är ett annat. Frågan om hur stater organiserar sitt beslutsfattande och behandlar sina medborgare har under senare år i allt högre grad kommit att betraktas som en global angelägenhet.

Denna politiska utveckling har med något undantag hittills aldrig uppmärksammats inom den del av den politiska teorin som analyserar frågan om hur legitima stater grundas. Samtidigt är det ett problem som politiskt intresserade människor idag – både beslutfattare och vanliga medborgare – behöver ta ställning till. Går det att bedriva utrikespolitik för att komma tillrätta med grundläggande legitimitetsproblem i andra länder? Och i så fall, kan den typen av utrikespolitik enbart bedrivas med fredliga medel eller är militärt tvång ett alternativ? Vilka värden är det egentligen som står på spel när omvärlden väljer att ingripa eller inte ingripa i en stat som inte har sina medborgares stöd?

För att belysa dessa frågor kommer detta forskningsprojekt att precisera och utvärdera argumenten för att tidigare bidrag till den normativa politiska teorin till största delen har bortsett från möjligheten att yttre politiska makter kan användas för att konstituera
legitima stater, och att därefter analysera argumenten för och emot användandet av yttre makt för detta syfte. Mera specifikt innebär detta en läsning av författare som Locke, Rousseau, Sieyès, Arendt och Habermas med särskild uppmärksamhet kring två frågor. Den ena frågan handlar om vem som kan delta i konstitueringen av en legitim stat. Den andra handlar om vilka medel som kan användas för att konstituera en legitim stat. Resultatet av forskningen kommer att bestå av en förnyad teori om uppkomsten av legitima stater.

Den vidare praktiska betydelsen av forskningen inom detta projekt kommer sig av att många av de samhällsfunktioner som vi tar för givna i själva verket förutsätter en legitim stat. Utan befolkningens stöd skulle en effektiv rättsordning och en välfungerande marknad inte kunna upprätthållas, inte heller politikens institutioner eller medborgarnas demokratiska rättigheter. Den enda politiska ordning som överlever helt utan legitimitet är den brutala maktens. Frågan om hur legitima stater grundas utgör därför ett av samhällsvetenskapens mest väsentliga forskningsproblem, i synnerhet i en tid när frågan globaliseras och kan tänkas kräva nya svar.