En central idé i moderna demokratier är att statens tvångsmonopol endast är legitimt om det har sin yttersta grund i folkets vilja. Betydelsen av denna idé står att finna i de otaliga grundlagsdokument där folksuveränitet lyfts fram som bärande princip, eller där ”vi, folket” utnämns till den yttersta källan bakom den konstitutionella ordningen. Men under de senaste decennierna har ”folket” självt blivit en kontroversiell fråga. En mängd olika grupper tävlar idag om titeln det suveräna folket. Folkets legitimitet som den yttersta källan till offentlig makt utmanas både av en eroderad tro på nationalism som sammanhållande kraft i plurala samhällen och av olika gruppers mobilisering för självbestämmande. Urfolks rätt till självbestämmande, erkänd i FN:s Deklaration om urfolks rättigheter, utgör ett här ett kritiskt fall, eftersom denna rätt till självbestämmande på ett tydligt sätt utmanar folksuveräniteten inom nationalstaten.

Projektet tar sin utgångspunkt i två problem. För det första påpekas det ofta att folket inte självt kan avgöra vilka som tillhör folket. Ett folk kan omöjligen välja sig självt. Hur ska man då på ett demokratiskt sätt kunna identifiera folket i folkstyret? För det andra utmanar urfolks rätt till självbestämmande etablerade föreställningar om statlig jurisdiktion och suveränitet. Är folksuveränitet för urfolk ens tänkbart inom nationalstaten? Fokus i projektet är således inget mindre än grunden för det kollektiva självstyret: Vilka är folket i folkstyret? Syftet med projektet är att systematiskt undersöka hur nationella och urfolks konstitutioner definierar folket. Vad är den juridiska statusen för det folk som slås fast i nationella och urfolks konstitutioner? Och i vilken utsträckning är deras anspråk på folksuveränitet förenlig med rådande praktiska och normativa utmaningar?

Projektet genererar ny kunskap genom att systematiskt utforska problemet med folket i nationella och urfolks konstitutioner. Projektet är således av betydelse för den framväxande forskningen om hur man ska förstå folksuveränitetens roll i samtida demokratiteori och konstitutionell rätt. Projektet genererar också viktiga resultat ur samhällssynpunkt då den ger oss ny kunskap om urfolks rättsliga ställning samt vad deras kamp för erkännande betyder för konstitutionell politik. För det tredje bryter projektet ny empirisk mark genom att skapa två unika dataset: om erkännande av folksuveränitet i nationella konstitutioner och om konstitutionellt erkännande av urfolk och deras rättigheter.

Projektdeltagare: professor Ludvig Beckman (Stockholms universitet), docent Kirsty Gover (Melbournes universitet), docent Ulf Mörkenstam (Stockholms universitet, huvudsökande) och docent Sofia Näsström (Uppsala universitet).