I detta tvärvetenskapliga projekt analyseras motsättningar mellan  utvecklingspolitik och konstitutionsbefästa rättigheter hos etnisk-kulturella grupper och naturen/miljön. Dessa spänningar utforskas utifrån Bolivias och Ecuadors nya författningar och indianrörelsernas rättighetsbaserade mobiliseringsstrategier. Sociala, politiska och institutionella ramverk är centrala i kampen för att åstadkomma förbättrade levnadssätt och ekologiskt försvarbar hållbarhet. Vad gäller hållbar utveckling så inrättar de nya konstitutionerna i Bolivia (2009) och Ecuador (2008) den indianska principen Sumak Kausay om människa och miljö i harmoni. Å andra sidan säger samma författningar att exploatering och kommersialisering av naturresurser är centralstatens  skyldighet.

Bolivia och Ecuador har bland världens rikaste biodiversitet, men denna mångfald hotas av skogsskövlingar och utsläpp förorsakade av naturresursexploaterande industri. Denna studie i politisk konstitutionalism, som hämtar inspiration både
metodologiskt och teoretiskt från politiskantropologi, utvecklings- och  miljöstudier, humanekologi och rättssociologi, bidrar väsentligt till debatten om relationer mellan stat, miljö och människa. Genom etnografiska metoder, som semistrukturerade intervjuer och deltagandeobservation, granskas hur indianrörelsen mobiliserar sig mot extraktivism med stöd av ny lagstiftning.
Bidrar indiangruppers påtryckningar utifrån Sumak Kausay och naturens rättigheter till att omskapa statlig utvecklingspolitik?

Projektansvarig: Rickard Lalander