Internationella organisationer har till uppdrag att lösa en mångfald problem som stater inte har förmåga att hantera på egen hand, däribland fattigdom, epidemier och klimatförändringar. Men för att effektivt kunna ta sig an dessa problem är internationella organisationer beroende av folkligt stöd. Utan stöd från befolkningen i medlemsländerna är det svårt för internationella organisationer att få nationella regeringars stöd för ambitiösa målsättningar, att säkra nationellt genomförande av den beslutade politiken, och att upprätthålla legitimiteten i samarbetet på lång sikt.

Ett aktuellt exempel är EU:s och IMF:s involvering i hanteringen av den europeiska ekonomiska krisen, som har lett till minskat förtroende för dessa organisationer, framför allt i de länder som berörts. Historiskt har folklig opinion ofta påverkat omfattningen och inriktningen på det europeiska samarbetet, som en följdav negativa utslag i folkomröstningar om EU, bl.a. i Danmark, Irland, Frankrike och Nederländerna. I andra fall har bristande folkligt förtroende påverkat internationella organisationer genom protester och demonstrationer. Ett framträdande exempel är protesterna mot Världshandelsorganisationen (WTO) i Seattle 1999, som innebar att förhandlingarna om ett nytt globalt handelsavtal fick skjutas upp.

Trots betydelsen av folkligt stöd för internationella organisationers effektivitet och legitimitet är emellertid forskningen på detta område mycket begränsad. I dagsläget inskränker sig forskningen in princip till studier av folklig opinion i förhållande till EU. En central förklaring är avsaknaden av opinionsdata för andra internationella organisationer.

I detta projekt tar vi oss an frågan om vilka faktorer som förklarar medborgares stöd för internationella organisationer. Projektet bryter ny mark genom att (1) studera folkligt stöd för nio internationella organisationer som inte tidigare analyserats komparativt (däribland Europeiska unionen, Förenta nationerna, Internationella valutafonden, Världsbanken, Världshandelsorganisationen); (2) samla in nya data om folkligt stöd genom enkäter till invånare i nio länder i Europa, Asien och Nordamerika; samt (3) analysera orsakerna till skillnader i folkligt stöd med utgångspunkt i teorier om rationella förväntningar, territoriell identitet, extrapolering och elitpåverkan.

Kontaktperson:Lisa Dellmuth.