Könspolitik – i fred och i krig (Statsvetenskap II: Specialkurs. 7,5 hp)

I kursen diskuteras hur kropp och kön regleras och förhandlas på såväl nationell som global nivå. Det handlar både om den politiska betydelsen av hur (olika slags) kroppar skrivs in i, eller ut ur den nationella gemenskapen, och om hur den könspolitiska ordningen utmanas av globaliseringens processer. Hur vävs kön, etnicitet/ras och klass samman i dessa processer? Vilka konstruktioner av femininitet och maskulinitet utmanas och upprätthålls, och hur kan det analyseras ur ett maktperspektiv?
Såväl svensk jämställdhetspolitik som globala politiska frågor och fenomen problematiseras och diskuteras utifrån skilda feministiska teoretiska utgångspunkter. Ett tema handlar om reproduktion och sexualitet, ett annat om betydelsen av kropp och kön i krig: och om hur kvinnokroppen formeras som ett slagfält i nationella och internationella konflikter.

Delkursansvariga: Maria Jansson & Maria Wendt


Att kommunicera politik: bilder, makt och identitet. (Statsvetenskap III, Specialkurs. 7,5 p)

Genom bilder, symboler och metaforer konkretiseras och förkroppsligas politik och politiska idéer.  I kursen analyseras hur bilder fungerar som maktmedel och hur politiska aktörer använder symboler och metaforer för att skapa legitimitet.  Exempelvis diskuteras hur olika ideologier och politiska system representeras och visualiseras, samt hur samhällsideal och konflikter avbildas.

Hur påverkar dessa bilder vårt sätt att tänka och bedriva politik? Vilka politiska handlingar möjliggörs och omöjliggörs genom de bilder och metaforer som är tillgängliga? Hur har den samtida medieutvecklingen med dess intensiva bildflöde påverkat det demokratiska samtalet?

Ett centralt tema handlar om hur olika maktordningar, baserade på exempelvis kön, sexualitet, etnicitet och nationell identitet skapas och upprätthålls genom visuella och metaforiska representationer.  En viktig fråga är i vilken utsträckning maktordningar och politiska system kan utmanas genom nya bilder, symboler och metaforer. 
Bilders politiska betydelse belyses ur såväl ett historiskt som ett samtida perspektiv och hämtas från skilda kontexter. Bland annat analyseras revolutionära rörelsers bildpolitik, you-tube som krigsarena, nazismens estetik, skämtteckningar som säkerhetspolitiskt problem och sexualiserad reklam som en demokratifråga.  

Delkursansvarig: Maria Wendt

 

Kampen för frigörelse: feministisk teori och strategi under 200 år. (Masterkurs. 7,5 p)

Kursen syftar till att diskutera och problematisera såväl klassiska som moderna feministiska politiska strategier och idéer om frigörelse och förändring. Hur har kvinnor under olika historiska perioder arbetat politiskt för att förändra och utmana patriarkala strukturer? Hur har feminister teoretiserat kring frågor om hur könsmaktstrukturer upprätthålls och hur kvinnor kan förändra dessa? Vilka likheter och skillnader finns mellan olika perspektiv och tidsperioder?

Kursen tar avstamp i ett antal kvinnopolitiska deklarationer och manifest från olika historiska perioder. Dessa politiska texter samläses med klassiska och moderna inflytelserika feministiska texter som teoretiserar kring kvinnoförtryck, kvinnofrigörelse och feministiska strategier. Kursen ger insikter i feministisk teoribildning genom att fokusera centrala teman som kärlekens, arbetets, våldets, teknologins och sexualitetens plats i emancipationen. Vidare diskuteras hur skillnader mellan kvinnor kan förstås och teoretiseras, och kvinnors möjligheter att driva politik nationellt och internationellt.

Delkursansvariga: Maria Jansson & Maria Wendt


Samtida feministisk politisk teori: Från Sex Wars till revolutionär melankoli (Masterkurs 7,5 hp)

Kursen är en introduktion till samtida feministisk politisk teori med inriktning mot poststrukturalistiska, postkoloniala och queerteoretiska perspektiv. Teoretiska ansatser, begrepp och perspektiv presenteras och diskuteras genom inflytelserika akademiska debatter. Via dessa lyfts frågor om a) intersektionalitet och identitetspolitik, b) sexualitet, kön/genus och våld, c) globala arbetsdelningen och subalternitet d) materialitet och subjektivitet samt e) relationen mellan feministisk historisering och framtidssyn. Genom att läsa, diskutera och problematisera centrala debatter och tvistefrågor inom feministisk teori sätts samtida begrepp och teoretiker in i historiska, politiska och kontextuella sammanhang. Kursen syftar även till att uppöva förmågan att närläsa teoretisk text. De övergripande frågeställningar som behandlas är: Vad innebär det att betrakta kön och subjekt som pågående diskursiva konstruktioner? Hur kan frågor om heteronormativitet, klass, rasism och koloniala ordningar studeras utifrån olika feministiska perspektiv? På vilka sätt kan feministisk teori göras angelägen för alternativa samhällsvisioner?
 

National and Global Equality Policies: Goals and Instruments (Masterkurs 7,5 hp)

Syftet med kursen är att analysera mål, problemkonstruktioner, strategier och verktyg i jämställdhets- och välfärdspolitiken i ett komparativt perspektiv. Vi utgår från forskning om jämställdhetspolitik i de nordiska länderna och vidgar sedan perspektivet mot den globala scenen. Momentet kommer särskilt att uppmärksamma det växande samspelet mellan diskurs och politik på det nationella planet och de nya arenorna för beslutsfattande på både kontinental (t.ex. EU) och global nivå (t.ex. FN, Världshandelsorganisationen (WTO) och Världsbanken). Syftet är också att studera kvinnorörelsernas och andra icke-statliga organisationers (s.k. NGO:er) reaktioner på dessa nya utmaningar.